Nu kan forskare upptäcka samhällsförändringar med hjälp av en ny metod och kan se om de lever upp till beteckningar som revolution eller inte.
En definition på ordet revolution i Svenska Akademiens ordlista är en stor samhällelig förändring. Men vad är det då som bör benämnas som det?
– Revolutioner är svåra att få grepp om. Vid en nära granskning framstår de ofta som mindre än vad man först trott, och det råder ofta oenighet kring om det ens skett en revolution, konstaterar Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier i en artikel på forskning.se.
Han har tillsammans med flera andra forskare tagit fram en ny metod som kan analysera statistik under olika tidsperioder och genom det upptäcka stora eller mindre förändringar i samhället. Med hjälp av den här metoden går det också att få en mer detaljerad kunskap om orsakerna bakom.
Forskarna har till exempel tittat på demokratins utbredning. De ville se om de så kallade demokratiseringsvågorna under 1900-talet kunde synas när de analyserade långa tidsserier med detaljerade data från nästan alla världens länder.
Underlaget till den undersökningen har de fått från ett stort internationellt projekt, V-Dem, som leds av Göteborgs universitet.
Resultatet visade att de gick att urskilja kraftiga samhällsförändringar under tre olika tidsperioder: 1944–1949, 1975–85 och 1989–1996.
En av forskarna bakom mätmetoden, Staffan Lindberg, som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger:
– Vi kunde också ge en mer detaljerad bild av vad förändringarna i de olika vågorna bestod av.
Han fortsätter:
– Detaljerna handlar om att vågen 1944–1949 främst hade att göra med förändringar i de politiska strukturerna – förekomsten av fria val och valda regeringar – medan vågen med början 1974 också innebar en betydande ökning personlig frihet, som yttrande- och mötesfrihet.
Metoden kan användas på många typer av dataserier, till exempel musik. Forskarna analyserade data om harmonier och ljudkaraktäristik i låtar från amerikanska topplistan ”Billboard hot 100″, mellan 1960–2010 – över 17 000 låtar.
De hittade tre revolutionära händelser i den musikvärlden: 1968, i början av 1980-talet och så sent 1980-tal.
– Det verkar ju bekräfta vad en del av oss som levt lite längre brukar säga – att inget intressant har hänt inom populärmusiken sedan början av 1990-talet, säger Patrik Lindenfors.
Läs mer: ”On revolutions” – artikel i Nature om den nya mätmetoden.
