Barnombudsmannen menar att flera delar av förslaget strider mot barnkonventionen som i år blev lag i Sverige. Rädda barnen menar att det är en tillbakagång för barns rättigheter och Flyktinggruppernas riksråd, FARR, skriver att det inte främjar integrationen ”att människor kategoriseras och hålls utanför rättigheter, att människor berövas sin familj och att människor år efter år måste hålla öppet för att lämna landet”.

På det hela är det en omfattande kritik från många håll på migrationskommitténs förslag som gick ut på remiss i oktober och där remisstiden nu gått ut. På ett seminarium som hölls av Röda korset i tisdags fanns flera av remissinstanserna på plats för att diskutera delar av innehållet, såsom att tillfälliga uppehållstillstånd nu föreslås bli regel, att möjligheterna till familjeåterförening begränsas jämfört med innan 2015 och att formuleringarna kring humanitära skäl är otydliga.

Familjeåterförening blir svårare

En av konsekvenserna av lagförslaget är att det kommer att bli betydligt svårare att få ett uppehållstillstånd som anhörig. Bland annat kommer det att finnas tydliga krav på försörjning och boende (där den som befinner sig i Sverige behöver kunna försörja både sig själv och den som kommer till Sverige samt ha en tillräckligt stor bostad av tillräcklig standard).

Alexandra Segenstedt, senior policyrådgivare på Röda korset, menar att dessa krav, tillsammans med andra inskränkningar som att man går ifrån huvudregeln om att ge permanent uppehållstillstånd, får effekter på möjligheterna till återförening och vilka man har möjlighet att återförenas med.

– Nu blir huvudregeln att man söker för anknytning till en person med tidsbegränsade tillstånd. Det medför en rad följdverkningar som inte i tillräcklig mån är utredda, när det gäller hur det påverkar, vilka grupper som riskerar att falla mellan stolarna och vilka som inte kommer kunna utredas, sade hon under seminariet.

Röda korset är också kritiska till att ett krav för familjeåterförening ska vara att man har välgrundade utsikter till ett varaktigt tillstånd.

– Vad innebär det för en person som sitter på ett tidsbegränsat tillstånd? Vi menar att det ändå måste ses att om man har skyddsskäl som flykting eller alternativt skyddsbehövande så ska man anses ha utsikter till ett permanent tillstånd.

Många familjer har inte kunnat återförenas

Röda korset gjorde år 2018 en utredning av de humanitära konsekvenserna av den tillfälliga lagen och kom fram till att de hårda kraven på familjeåterförening gjort att många familjer hållits åtskilda.

– Även om merparten hade någon typ av försörjning eller boende så var det en oerhört stor mängd som fick avslag för att de inte hade tillräckligt hög inkomst, inte tillräckligt varaktig anställning eller tillräckligt stor bostad. Och när vi tittar på de senaste siffrorna från Migrationsverket så vet vi att över 4300 personer fått avslag på grund av försörjningskravet sedan 2016.

Förutom de grupper som man redan sett drabbas är Röda korset också oroliga för att fler grupper ska hamna i denna situation, då det saknas en tillräcklig konsekvensanalys i betänkandet,

– Vi är oroliga för att fler grupper kommer hamna i detta och inte kommer ha möjighet till familjeåterförening. Där föräldrar kommer tvingas välja mellan vilket barn de ska återförenas med och där barn och föräldrar kommer vara separerade under många år för att de inte uppfyller försörjningskraven, sade Alexandra Segenstedt.

Konsekvensen blir fler riskfyllda resor

Även Henrik M Nordentoft på UNHCR var av samma åsikt.

– Det här handlar om värderingar och val. Alla aspekter måste guidas av familjernas bästa: att se till att hålla ihop familjer och göra det möjligt att göra det på ett säkert sätt. Det är en idé som verkar ha gått förlorad i många europeiska länder, där det ser ut som att det måste finnas mer hinder. Att introducera ”smala fönster” med finansiella krav och liknande är inget annat än hinder för att minska antalet personer som anländer.

Men det kan inte rättfärdigas av länder som säger sig följa värderingar om mänskliga rättigheter och jämlikhet, menar han.

– Vad är konsekvenserna av att inte återförena familjer på ett säkert sätt? Många gånger är det att de ger sig ut på väldigt farliga och riskfyllda resor. Det har vi och även Röda korset dokumenterat. Vi har sett människor förlora sina liv på grund av de administrativa och ekonomiska hinder som stater sätter upp, säger han.

Barnombudsmannen också starkt kritisk till detta och menar att kraven för barnfamiljer behöver tas bort.

– Det kan ju vara så att man som förälder kommer hit och har ett trauma med sig eller en funktionsnedsättning som gör att det är otroligt svårt att uppnå de här kraven, säger Amanda Bertilsdotter Nilsson.

Korta uppehållstillstånd får stora konsekvenser

En annan del av förslaget som fått mycket kritik är att tillfälliga uppehållstillstånd ska bli regel istället för permanenta, som var regeln innan den tillfälliga lagen kom till. Just nu säger den tillfälliga lagen att flyktingar har rätt till 3 års uppehållstillstånd och alternativt skyddsbehövande till 13 månader. Genomsnittet för EU ligger på 5 år respektive 3 år.

Barnombudsmannen är en av de som avstyrker detta förslag.

– Det grundar sig i att det får otroligt stora konsekvenser för barn, säger Amanda Bertilsdotter Nilsson.

– Betänkandet lyfter ju fram väldigt många negativa konsekvenser för barn och väljer ändå att gå den här vägen. Vi menar också att  ett kategoriskt utförande av tillfälliga uppehållstillstånd i sig strider mot principen om barnens bästa i artikel 3 i barnkonventionen. En bedömning av barnens bästa måste titta på de specifika omständigheterna i respektive fall, säger hon.

"Skolan blir ofta lidande"

Av erfarenhet från den tillfälliga lagstiftingen vet man att även andra rättigheter kommer att bli lidande.

– Barnens rätt till utveckling, utbildning och hälsa kommer troligtvis att kränkas allvarligt – det ser vi redan i dag – när man tvingas leva i ovisshet. Man har otroligt svårt att ta till sig rehabilitering, som också är en rättighet i barnkonventionen. Skolan blir ofta lidande. Det är också något som kommer upp i betänkandet, att med de här tillfälliga uppehållstillstånden så kommer nog flertalet barn att få det svårt i skolan och behöva betydligt mer stöd och stöttning från samhället, och bara där har vi ju också en ekonomisk kostnad i de här förslagen.

Det finns också flera luckor i lagstiftningen. Till exempel finns risken att ett barn får permanent uppehållstillstånd medan föräldrarna inte får det, då det för vuxna finns flera krav att uppfylla.

– Hur ska det då hanteras och hur ska ett barn som lever här med permanent uppehållstillstånd men där föräldrarna inte har det, hur ska de kunna leva i ovisshet om hur det blir för föräldrarna framöver? Det kommer också att skapa en otrygghet och vi ser att många barn som lever i de här situationerna har mycket psykisk ohälsa vi kan också se att flertalet självmord har begåtts i den här gruppen på grund av att man lever i en stark ovisshet, säger Amanda Bertilsdotter Nilsson.

Krav för permanent uppehållstillstånd kan försvåra

Just kraven som föreslås ställas på de som söker permanent uppehållstillstånd får kritik från flera håll. Röda korset menar att det kan få motsatt effekt än syftet och försvåra en integrering och etablering i Sverige och även rehabilitering för särskilt sårbara grupper.

– Det finns ingen forskning som stöder att benägenheten att lära sig språk ökar med språktest, snarare tvärtom. Och kraven på försörjning kan istället resultera i att personer väljer att hoppa av studier för att skaffa sig snabb försörjning, för att det inte görs något undantag för personer i åldern 18 till 21, 22 år när man oftast går klart gymnasiestudier och liknande, säger Alexandra Segenstedt.

Hon tillägger att Röda korsets över 30 års långa erfarenhet av att jobba med rehabilitering av traumatiserade och torterade personer gör att de ser en annan allvarlig konsekvens som inte lyfts i lagförslaget.

– För många av de personer vi möter är ett permanent uppehållstillstånd själva grunden för att överhuvudtaget få till en lyckad behandling och rehabilitering. Det påverkar det psykiska måendet och ett tidsbegränsat tillstånd kan till och med göra att behandlingen kan få uteblivet resultat.

Därför måste det också införas undantag om dessa krav införs.

– För att inte få humanitärt helt orimliga beslut, säger hon.

Otydligt hur reglerna ska tillämpas

Migrationsverket som också var med under seminariet är i grunden positiva till att regelverket blir samlat istället för det ”lapptäcke” som den tillfälliga lagen har inneburit i praktiken. Men de ser också en rad utmaningar och en del otydligheter i hur de olika kraven ska tillämpas. Därför för de i sitt remissyttrande fram en del saker som man behöver förtydliga. Till exempel vilka krav som gäller vid prövning av förlängningsansökan och vilka krav på svenska och samhällskunskap som ska gälla för att få permanent uppehållstillstånd.

– Vi vill ju se till att det här är ett regelverk som är tillämpbart. Både för att vi ska få en rättsäker prövning och för att den ska vara effektiv. Det är framförallt för den enskilde, att det ska finnas en förutsägbarhet i de regler man tillämpar. Och ju krångligare reglerna blir desto mindre förutsägbart blir systemet också, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.

Han efterlyser ett större helhetstänk och att konsekvenserna utreds bättre. Den stora majoriteten av alla tillfälliga uppehållstillstånd har hittills förlängts. När dessa tillstånd blir huvudregel så kommer även andra grupper att behöva utredas på ett annat sätt.

– Vi har ju erfarenhet av att jobba med förlängningar under den tillfälliga lagen, men det har varit personer som har skyddsbehov och där har man en principiell rätt till uppehållstillstånd utifrån att man har en status. Men när man utökar detta till att omfatta även andra grupper så hamnar vi i en ny situation. Där har vi inte varit innan. Vi kan bara konstatera att Migrationsverket kommer att bli något av en förlängningsmyndighet som ska ta ställning till förlängningar till samtliga grupper förutom kvotflyktingar. Det är en erfarenhet som vi inte har ännu.

Då kommer andra faktorer än skyddsbehovet att avgöra frågan om förlängt uppehållstillstånd.

– Det kan leda till att en prövning inte blir så enkel som man hoppas på, säger han.