I Sverige använde vi under fjolåret 74 plastkassar per person, och klarade därmed EU:s mål, som ligger på 90. Den svenska siffran är lägre än vad som tidigare har räknats med, eftersom Naturvårdsverket nu har börjat särredovisa de tunnaste plastpåsarna som används för frukt och grönt. 

Svensk handel menar nu att beslutet om plastpåseskatten som infördes 1 maj 2020 bör rivs upp. ”Att riksdag och regering fattat beslut på felaktig grund är inget annat än en skandal som dessutom allvarligt skadar förtroendet för den svenska miljöpolitiken”, skriver Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk handel till TT.

Men år 2025 ska förbrukningen enligt EU:s mål ligga på max 40 plastpåsar per person och år, vilket låg till grund för regeringens beslut om skatten, säger Naturvårdsverkets handläggare till TT.

Vi har alltså en bit kvar för att nå dit.

För den som numera undviker att. handla i plastkassar kan ett problem uppstå: Vad ska vi nu använda för soppåse, för att belasta miljön så lite som möjligt?

Syre frågade IVL Svenska Miljöinstitutet, där Anna Fråne arbetar med hållbar konsumtion och avfall:

– Det bästa skulle jag säga är att att använda påsar som är gjorda av så lite material som möjligt, det vill säga så tunna som möjligt, och som är gjorda av antingen återvunnen eller biobaserad plast. 

Sådana säljs i de större livsmedelsbutikerna.

Men en sak är än viktigare, understryker Anna Fråne.

– Man ska ju såklart försöka minimera restavfallet genom att källsortera flitigare och se över sin konsumtion i stort så att man får så litet behov av att använda påsar till sopor som möjligt – det är steg ett.

I dag slänger vi 473 kilo sopor per svensk och år. 

Läs mer: Därför är det svårt för hushåll att minska sitt avfall (artikel från 19 maj 2020).