Nu blir det enklare för allmänheten att rapportera om döda och sjuka vilda djur till Statens veterinärmedicinska anstalt, enligt Sveriges radio. Det ska också ge myndigheten bättre koll på smittläget.
Sedan flera år tillbaka har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ett digitalt formulär på sin hemsida där man som privatperson kan rapportera in döda eller sjuka vilda djur som man har träffat på i naturen.
Det går att ladda upp mobilbilder och den geografiska positionens koordinater registreras i SVA:s system.
Men nu kompletteras det formuläret med listor, bilder och förslag på sjukdomar som olika djur kan vara drabbade av. Tanken är att göra det enklare för den som rapporterar in att titta efter tecken men också ge ett bättre underlag till SVA.
Sveriges vilda djur har myndigheten fått hjälp att hålla koll på via allmänhetens observationer. Det sättet att arbeta har funnits i över sjuttio år.
Med hjälp av rapporten kan myndigheten sedan göra så kallade smittlägeskartor på webben där det går att se om det finns någon specifik smitta i ett område.
– Det är ett sätt att bättre följa de viltsjukdomar vi har i landet, säger Erik Ågren som är viltpatolog vid SVA, till Sveriges radio.
Förra året var det till exempel ett stort harpest-utbrott, en så kallad zoonos, en smitta från djur till människa. Den överfördes till över 900 människor.
– Det är en bakterie som faktiskt kan infektera människor och 2019 var det ju ett av de största utbrotten på människor på över 50 år, säger Erik Ågren till Sveriges radio.
Drabbar inte människor
En viltsjukdom som SVA vill hålla extra koll på just nu är afrikansk svinpest. Den smittar inte människor utan går bara på tamgris och vildsvin. Virussjukdomen har än så länge inte synts till i Sverige men finns på kontinenten sedan flera år tillbaka och är mycket smittsam.
Ett problem med afrikansk svinpest är att förloppet kan vara så snabbt att inte några symptom blir synliga innan djuret plötsligt dör.
Men den kan också gå mer långsamt. Då börjar det ofta med hög feber för djuret och tappad matlust. Delar av huden kan få blåaktiga missfärgningar och djuret kan gå ostadigt. En del får andningssvårigheter, rinnande ögon, kräkningar och diarré. Blödningar från mun och ändtarm kan vara andra symtom.
– Vildsvinen dör så fort och visar inga yttre tecken, men för oss är alla döda vildsvin av intresse, och så fort någon rapporterar in ett dött vildsvin så hamnar det på en egen karta så att säga, säger Erik Ågren till Sveriges radio.
Rapportera in döda eller sjuka vilda djur till SVA, länk här
