Earthsight är en ideell och granskande organisation som avslöjar miljöbrott och sociala oegentligheter.

Deras nya rapport Flatpacked forests (platt packade skogar) visar att Ikea köper trä från ett antal skogar i Ukraina med hotade djurarter som lodjur och björn.
Det strider mot rådande miljölagar.

Koncernen är världens största konsument av trä, enligt Earthsight och har dubblat sin användning de senaste tio åren.

Ikea använde 21 miljoner kubikmeter trä under 2019 för att tillverka möbler och andra produkter. Var tredje sekund går ett träd åt i deras produktion och affärsmodellen bygger på en slit- och slängmentalitet, enligt granskningen.

Mot bättre vetande

Ukrainas problem med korruption är känd internationellt sedan ett antal år tillbaka. Enligt till exempel Globalis korruptionsindikator, som de norska och svenska FN-förbunden står bakom, med uppgifter från bland annat forskare och analytiker, är Ukrainas korruptionsnivå hög inom både offentlig sektor och politik.

Det är framför allt statligt ägda företag  som bedriver skogsbruk i landet, Och de har tillåtit olaglig avverkning utan hänsyn till miljölagar, utrotningshotade djur och sådant som häckningstider för fåglar, rapporterar Earthsight.

Den olagliga avverkningen fortsatte till och med under landets coronarestriktioner i april i år, enligt undersökningen som höll på i 18 månader. Även ukrainska myndigheter har bekräftat uppgifterna.

Det har också förekommit ett antal rättsfall genom åren där personer som har arbetat för att motverka korruption inom till exempel skogsbruk, blivit misshandlade och mördade. Något som också rapporten tar upp.

Ikea har gjort sig beroende av stora leveranser av lågpris-trä från Östeuropa, Ukraina och Ryssland mot bättre vetande, enligt undersökningen.

Earthsight har fått ett skriftligt svar från Ikea där koncernen konstaterar att Ukraina tillhör de länder där det finns risk för illegal skogsavverkning. Nu har Ikea startat egna utredningar angående anklagelserna från Earthsight. De beräknas vara klara om två månader, enligt koncernen.

Enligt Ulf Johansson, skogs- och råvaruchef på Ikea Sweden, finns det ännu inget som visar att koncernen skulle ha köpt virke från illegala skogsbruk i Ukraina. Han säger till SVT Nyheter:

– Skulle det visa sig att det finns illegala produkter på väg in i, eller i våra produkter, kommer vi omedelbart att avsluta de leveranserna.

På SVT Nyheters fråga om varför Ikea handlar virke från Ukraina, svarar han: 

– Vi köper från flera länder som vi kallar högriskländer. Länder som har risk för korruption eller illegala avverkningar. Men vi tror att vi har ett av de mest omfattande säkerhetssystemet på marknaden för att se till att vi bara får virke i våra produkter som möter våra krav.

Ohållbar certifiering

Den illegala avverkningen skedde trots att företagen är certifierade av Forest Stewardship Council, FSC. De fungerar som en medlemsorganisation, där representanter från miljöorganisationer och industrin finns med. Men organisationen får mycket kritik i rapporten, som menar att det finns långvariga strukturella brister i FSC-systemet som gör att liknande problem kan fortsätta att förekomma.

Dennis Kraft är ordförande i FSC Sverige. Han kan inte uttala sig om den exakta situationen i Ukraina, men säger att FSC generellt har ett system som fungerar.

– FSC-systemet bygger på att företag certifierar sig och att det finns fristående certifierare som granskar att reglerna efterlevs. Jag kan inte säga exakt vilka det är i Ukraina, men i Sverige är det till exempel DNV som utfärdar certifikaten. De gör årliga granskningar på hur systemen ser ut och om de fungerar. Vem som helst som anar att något är fel kan lämna in ett klagomål som hamnar hos certifierarna. De kontrollerar sedan om det gjorts ett misstag eller om man följt regelverket. Om företaget gjort fel kan de få en anmärkning eller få certifikatet indraget, säger han.

FSC har lämnat ett officiellt svar på rapporten som också går att läsa i rapporten. De ”fördömer olagliga handlingar av sina certifikatinnehavare” och menar att ”där dessa identifieras eller rapporteras, utreds de, och [om det är bevisat] blir certifikatet uppskjutet eller avslutat, eller […] så förvisas certifikatinnehavaren helt från FSC-systemet ”.

Går det att arbeta på ett bra sätt i ett land där det finns en reell risk för korruption och lagbrott?

– Givetvis är det svårare att jobba i sådana länder som inte har samma öppenhet, men jag tycker att man också ska ge dem möjligheten att utvecklas och vara med i ett certifieringssystem.

FSC har fått hård kritik i studien för att ha strukturella brister i sina system. Behöver ni se över dem?

– Det görs regelbundet hela tiden. Regelverket har ett internationellt ramverk och på internationell nivå så finns det en kritik om att det inte är tillräckligt starkt och att vi kan ta ännu större miljöhänsyn. Men i grunden är det marknaden som efterfrågar produkter som man kan lita på och där är FSC den stora aktören.

De skriver bland annat att industrimedlemmarna har för stort inflytande och att det är svårt för miljöorganisationer att få igenom förslag, vad säger du om det?

– Man ska komma ihåg att vi inte bara är en miljömärkning. Vi har tre kamrar där miljö är en. Den sociala är en andra del och handlar om ursprungsfolks rättigheter, fackliga rättigheteroch levande landskap. Sedan har vi den ekonomiska delen där företag som skogsbruk och de som förädlar vidare finns representerade. Det måste finnas en samklang här, och det är klart att jag som representant för en miljöorganisation (Birdlife) skulle vilja se mer. Men man kan inte komma hur långt som helst, så enkelt är det.

Men kan man som konsument lita på att era certifieringar då ger det som de ska lova?

– Jag tycker att man ska kunna lita på det. Varje produktionskedja kan ha brister i systemet och hundra procent kan man aldrig vara med något, men att köpa certifierade produkter är mer rätt än att inte köpa med någon märkning alls.