Sveriges krisberedskap har stora brister, konstaterar Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI i en ny rapport om coronapandemin. Otydlig ansvarsfördelning och nedlagda beredskapslager är två av bristerna som blottlagts under vårens kris.
I rapporten ”Perspektiv på pandemin”, där 26 FOI-forskare analyserar det svenska arbetet under coronakrisen, framförs flera kritiska slutsatser, skriver DN som tagit del av rapporten.
Bland annat belyser FOI brister i den så kallade ansvarsprincipen, som innebär att den aktör som ansvarar för en verksamhet i ett normalläge även gör det vid en kris.
När hela systemet överväldigas av krisen blir ansvarsprincipen svår att upprätthålla och uppgifter flyttas i stället uppåt i systemet, enligt FOI.
FOI kritiserar även kriskommunikationen, där man konstaterar att informationen var för generell och för saktfärdig.
Det drabbade framför allt dem som inte talar svenska, och först när smittan spridits i utsatta områden gavs ett särskilt myndighetsuppdrag om att informera tydligare.
Erfarenheter från pandemin hittills visar även att vissa problem i Sverige hade kunnat undvikas eller underlättas om det fanns beredskapslager, anser FOI.
De krävande inköpsprocesserna för att trygga material inom bland annat hälso- och sjukvården tog resurser som hade kunnat nyttjas för andra viktiga uppgifter, skriver FOI.
De akuta upphandlingarna innebar också brister i kvalitetssäkringen:
”Under pandemin upphandlades exempelvis skyddsmasker som inte höll den kvalitet som krävdes”.
