Mordet på en iransk kärnfysiker får Mellanöstern att koka. Teherans ärkefiender tycks stå enade inför ett maktskifte i Vita huset som lovat diplomati snarare än sanktioner. ”Israel vill försvåra för USA att ingå i kärnenergiavtalet igen”, säger analytikern Jan Hallenberg.
Dog den tillträdande amerikanske presidenten Joe Bidens förhoppning om att återuppliva kärnenergiavtalet med Iran i samma stund som kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh drog sitt sista andetag i fredags?
Det avgörs delvis av hur Iran kommer att svara på mordet. Hämnd har utlovats från Teheran, som har lagt skulden på Israel – som i sin tur inte har kommenterat.
Avstår Iran från ett kraftfullt svar är det en vinst för landets fiender i sig. Blir reaktionen den motsatta ger det Donald Trump en förevändning att kunna slå tillbaka mot Teheran, som en sista styrkedemonstration innan sortin från Vita huset i januari.
Relationerna har varit spända sedan Trump 2018 drog USA ur kärnenergiavtalet och återinförde hårda sanktioner mot Iran.
Tror inte på attack
Men Trump kommer inte att attackera – om inte iranierna attackerar och dödar amerikanska soldater, tror Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.
– Han är ingen krigare på det sättet, men han kommer att kontraslå. Och därför kommer inte heller iranierna att slå till, säger han till TT.
Hårdföra svar från endera parten skulle försätta Biden i en svår position. Och att skjuta hans vilja att få USA att åter slå in på diplomatins väg i sank kan mycket väl ha varit ett av målen med operationen, enligt vissa experter.
”Motivet till att mörda Fakhrizadeh var inte att hindra Irans krigspotential, det var att hindra diplomati”, skriver till exempel Mark Fitzpatrick, som tidigare jobbat med nedrustning på USA:s utrikesdepartement, på Twitter.
Utmålad som fiende
Fakhrizadeh hade enligt länder i väst en viktig roll inom Irans atomenergiprogram. Israel – som ser Iran som ett existentiellt hot – har utmålat kärnfysikern som en av sina största fiender och hjärnan bakom landets eventuella kärnvapenprojekt.
Premiärminister Benjamin Netanyahu har också uttalat sig kraftfullt mot Bidens diplomatiska vilja gentemot Iran. Och om Israel ligger bakom mordet väcker det frågor om tajming. Var det en sedan länge planerad operation eller finns en koppling till att Israels främste allierade snart lämnar Vita huset?
– Det finns bara två stater som kan genomföra ett sådant här mord och som har politiska motiv att göra det, USA och Israel, säger Hallenberg.
– Att döda en sådan här man är dock oerhört komplicerat, så jag tror att planeringen har pågått länge. Men konsekvensen blir också att man komplicerar för Biden, vilket Trumpstyret inte tycker är särskilt ledsamt.
Hemligt möte
Bara dagar innan mordet uppges Netanyahu ha rest till Saudiarabien för ett möte med kronprins Mohammed bin Salman. Enligt israeliska medier var USA:s utrikesminister Mike Pompeo också med. Riyad nekar dock, trots samstämmiga läckor från israeliskt och saudiskt håll.
Mötet, och de eventuellt avsiktliga läckor som har omgärdat det, kan ha tjänat syftet att visa en enad front mot Iran för att skicka en signal till Biden att hans tilltänkta politik kommer att möta motstånd.
I veckan befinner sig Vita husets rådgivare Jared Kushner i Saudiarabien och Qatar, officiellt i ett försök att medla i konflikten mellan de två gulfländerna. Men det råder inte brist på ämnen att avhandla.
Kushner har varit med och förhandlat fram historiska avtal om normalisering mellan Israel och Förenade arabemiraten och Bahrain. De hyser alla – precis som Saudiarabien – djup misstro mot Iran, vilket ses som en förklaring till att arabländerna övergett Arabförbundets ståndpunkt att inte upprätta relationer med Israel innan konflikten med palestinierna är löst.
Fjäder i hatten
USA hoppas på fler liknande överenskommelser innan Trump sätter punkt. Skulle saudierna ingå ett normaliseringsavtal med israelerna är förhoppningen att andra arabländer följer efter.
Men Riyad har länge sagt nej, åtminstone officiellt.
– För Trumps regering vore det en fjäder i hatten att ett avtal mellan Israel och Saudiarabien kommer till innan hans avgång, säger Hallenberg.
– Men saudierna är försiktiga och kan inte gå israelerna till mötes allt för snabbt. Jag tror att de vilar på hanen för att samverka med Biden.
Rättad version: Felaktig uppgift om ambassad i bildtext i tidigare version.
Fakta: Ljusskygg forskare
Enligt underrättelser i väst och det internationella atomenergiorganet IAEA spelade Mohsen Fakhrizadeh en stor och viktig roll inom Irans atomenergiprogram. Enligt Iran var han inte inblandad alls utan ledde en forskningsenhet inom försvarsdepartementet.
Det finns få belagda uppgifter om hans person.
Fakhrizadeh föddes i staden Qom år 1958, enligt en rapport från en oppositionell iransk grupp i exil. Han uppges där vara en biträdande försvarsminister samt brigadgeneral inom det mäktiga revolutionsgardet.
Från väst har Fakhrizadeh pekats ut som hjärnan bakom ett hemligt kärnvapenprojekt, som man hävdar har verkat i det dolda inom ramen för landets atomenergiprogram, där det anrikas uran.
Han omnämns i en FN-resolution om Iran som antogs 2007, som en person som är inblandad i kärnvapen- eller robotprogram i landet. IAEA pekade 2011 ut honom i en rapport som en centralfigur vars kompetens var av största vikt för att landet skulle kunna tillverka en atombomb.
Iran nekar till att över huvud taget ha haft några kärnvapenplaner. Man har tidigare vidgått Fakhrizadehs existens när sådana anklagelser har riktats mot honom och då sagt att han är en militär officerare som inte har något med atomenergiverksamheten att göra.
Källa: Reuters
