Internationella experter befarar att den globala vapenvila som FN uppmanat till för att kunna bekämpa coronaviruset inte kommer att respekteras och att risken finns för ökat våld.

Enligt de senaste uppgifterna finns det över 850 000 bekräftade fall i världen av de som drabbats av coronaviruset. Över 42 000 har dött i sjukdomen covid-19. Länder runt om i världen vidtar åtgärder för att säkerställa att de kan hindra virusets framfart. Länder som Kanada, USA och Kenya har stängt sina gränser för icke-medborgare och icke nödvändiga resor.

Förra måndagen uppmanade FN:s generalsekreterare António Guterres stridande parter i världens konflikter att lägga ned vapnen.

– Det är nödvändigt för att kunna öppna korridorer för livräddande hjälp, för att kunna bidra med hopp på platser som är mest utsatta för viruset, sade han.
FN:s flyktingorgan UNHCR och Internationella migrationsorganisationen IOM har upphört med vidarebosättning av flyktingar på grund av risken för ökad spridning av viruset.

– Viruset bryr sig inte om nationalitet, etnicitet, grupp eller religion. Det angriper oavsett detta, underströk António Guterres, och betonade att kvinnor och barn, personer med funktionsnedsättning, människor på flykt och de som befinner sig utanför samhället betalar det högsta priset.

Slår hårt mot kvinnor

Joanne Mariner, senior krisrådgivare på Amnesty International, säger att de tittar på just könsaspekten av pandemin och hur den kan slå mot kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt.

– Hushåll som leds av kvinnor utgör ofta en stor del av flyktingsamhällen och kan bli särskilt hårt drabbade. Många kvinnor, däribland migranter som utför hushållsarbete, kan sakna skydd och kan också i högre grad riskera att förlora sina jobb, säger hon.

Men vad kommer FN:s uppmaning om global vapenvila att innebära för länder som härjas av krig och konflikter samtidigt som de måste hantera hotet från viruset?

Professor Clionadh Raleigh vid organisationen Armed Conflict and Event Data Project, Acled, säger att frågan har många lager.

– Vapenvilan är ett mycket bra initiativ och även om jag verkligen hoppas att det fungerar visar våra uppgifter något annat. Vi ser att risken för främlingsfientligheten och våld från mobbar kommer att öka.

Hon påpekar att det finns väpnade grupper som vill utnyttja situationen, som Islamiska staten som hoppas kunna dra nytta av den.

– Det finns andra indikationer på att vissa grupper kan försöka hantera detta genom att till exempel kidnappa läkare, säger hon.

Samtidigt uppger Amnesty International att en vapenvila skulle, åtminstone i begränsad utsträckning, ge länder i konflikt lite mer utrymme för ansträngningar och förberedelse för virusets potentiellt förödande konsekvenser.

– De som flytt från konflikter bor ofta i trånga och ohygieniska läger där social distansering är väldigt svårt, om inte omöjligt, och där rent vatten kan vara en bristvara, säger Joanne Mariner.

Försvagad sjukvård i Syrien

Dessutom har många av dessa länder i konflikt ett sjukvårdssystem som behöver förbättras.

– Infrastrukturen för sjukvården i länder i väpnad konflikt är ofta extremt försvagad, som i Syrien, där sjukhus bombats och läkare dödats, säger Joanne Mariner.

Samtidigt finns det olika typer av konflikter som kan uppstå till följd av själva pandemin, enligt en ny rapport från Acled.

Regeringar kan förlita sig på alternativa grupper för att kunna införa restriktioner, och genom det öka risken för förtryck, står det i rapporten, som även beskriver att gängvåldet kan öka när den finansiella instabiliteten ökar.  

”Det finns risk för att kriminaliteten och plundringarna kommer att öka i Central- och Sydamerika,” skriver Acled i rapporten.