Den truppförstärkning i Mellanöstern som USA beslutat om efter attackerna på två oljetankrar kommer att inkludera en luftvärnsbataljon. Det meddelade landets försvarsdepartement på onsdagen.
I måndags meddelade USA att man förstärker sin närvaro i Mellanöstern med 1 000 soldater. Nu avslöjar försvarsdepartementet att detta bland annat inkluderar en luftvärnsbataljon utrustad med medeldistansroboten Patriot, samt bemannade och obemannade spaningsflygplan och ”andra avskräckande försvarsförmågor”.
– USA söker inte konflikt med Iran, men vi är på plats och redo att försvara amerikanska styrkor och intressen i regionen, sade en talesperson för försvarsdepartementet i ett uttalande.
Omvärldens oro om en fullskalig konflikt länderna emellan har ökat den senaste veckan, efter attacken på två oljetankrar i Omanbukten. USA anklagar Iran för att ligga bakom angreppet, något som Iran tillbakavisar
Kommer anrika uran
Samtidigt återupprepade Irans president Hassan Rohani på onsdagen, i ett tv-sänt tal, att landet kommer att bryta mot delar av det kärnenergiavtal som USA frånträdde för ett drygt år sedan.
Iran meddelade i maj att landet kommer att börja anrika uran i högre utsträckning än vad det alltjämt bindande avtalet tillåter – om inte omvärlden ser till att skydda den iranska ekonomin från de amerikanska sanktioner som slagit hårt mot landet. Deadline är satt till den 8 juli, och enligt ett nytt uttalande från landets atomenergimyndighet kommer den inte att förlängas.
"Inget skäl för krig"
Tidigare under onsdagen uppgav Irans säkerhetsråd ännu en gång att det inte kommer att bli någon militär konfrontation med USA, enligt den statliga iranska nyhetsbyrån IRNA.
– Det finns inget skäl till krig. Att beskylla andra länder har blivit till en vana för USA i ett försök att pressa andra länder, sade rådets sekreterare Ali Shamkhani.
Samtidigt uppgav president Rohani att Iran inte kommer att förhandla med USA under press.
TT
Bakgrund: Upptrappning mellan USA och Iran
USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.
I maj 2018 bestämde USA:s president Donald Trump att lämna Iranavtalet, den överenskommelse om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ner sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.
Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran samt försökt sätta press på dess handelspartners.
Temperaturen steg ytterligare när USA i april terrorstämplade Irans revolutionsgarde, en parallellorganisation till landets armé.
I maj sade USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton att USA sett ett antal ”oroande och eskalerande indikationer”. Som svar skulle USA öka sin militära närvaro i Persiska viken för att ”sända ett klart och tydligt budskap till den iranska regimen att alla angrepp på våra eller våra allierades intressen kommer att mötas med skoningslös kraft”.
Den 12 maj saboterades fyra oljetankrar i Persiska viken. USA:s John Bolton lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning.
Den 13 juni saboterades ytterligare två tankrar i Omanbukten. Återigen anklagade USA Iran, som återigen förnekade.
Trump har explicit sagt att han inte ”vill gå in i krig”. Men vid sidan av vapenskramlet var även de verbala angreppen blivit allt mer hätska. I maj skrev Trump på Twitter att: “Om Iran vill bråka så kommer det att bli det officiella slutet för Iran.”
I juni kallade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei Trump “inte värdig” att kommunicera med.
Den senaste tidens upptrappning sker parallellt med att Iran och USA stöttar olika sidor i krigen i Syrien och Jemen, samt olika politiska läger i det instabila Irak.
