Landets folkbibliotek växte fram under 1900-talet, i takt med demokratiseringen av det svenska samhället. Utvecklingen drevs av grundtanken om alla medborgares rätt till likvärdig tillgång till information, medier, kultur och möjlighet till friåsiktsbildning. På så sätt ville man skapa jämlika villkor för möjligheten att tillskansa sig kunskap. Biblioteken betraktas som en stomme i vår demokrati.

Men de senaste decennierna har folkbiblioteken drabbats av åtstramningar. Sedan 1995 har så mycket som en fjärdedel av landets bibliotek och filialer försvunnit. I takt med att bibliotekens öppettider blir allt kortare och utbudet minskar, sjunker besöks- och utlåningsstatistiken. Samtidigt ökar trenden att privatisera biblioteken, en marknadsutsättning som enligt kritiker riskerar leda till att efterfrågan trumfar kvalitetskrav. Folkbibliotekens demokratiska roll blir överlag allt svårare att uppfylla.

Allt lägre budget

2019 är inget undantag. I år har var fjärde av landets bibliotek drabbats av åtstramningar i budgeten, enligt en kartläggning av Biblioteksbladet. Till exempel Stockholm, Malmö och värmländska Hammarö kommun är drabbade. Budgeten för det enda biblioteket på sistnämnda ort sjönk inför i år med 8 procent, motsvarande 375 000 kronor.

– Budgeten för inköp, omkostnader och fortbildningar dras ner. Jag tycker att det är bättre att göra så än att säga upp folk. Minskar vi personaltätheten tappar vi grundförutsättningarna för att hålla en god kvalitet, säger kommunens kulturchef Solveig Hagström till tidningen.

Besvärlig situation

Hur ska då folkbibliotekens demokratiska roll bibehållas när verksamheterna ständigt möts av minskade anslag, eller tvingas lägga ner? Karin Linder, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare, tror att det blir besvärligt.

– Naturligtvis är det svårt att bedriva verksamhet utan långsiktiga anslag. Nu är det inte alla kommuner som drar ned på biblioteksverksamhet, även om vissa gör ganska kraftiga nedskärningar. Det blir nog svårt för en del bibliotek att behålla och framför allt utveckla sin verksamhet. Biblioteken verkar mitt i samhället och måste följa dess utveckling. I de fall man inte kan det på grund av sämre ekonomiska förutsättningar kommer invånarna att erbjudas sämre biblioteksverksamhet, säger hon till Syre.

Öka förståelse 

För att trenden ska brytas måste beslutsfattare öka sin förståelse för kraften i biblioteken.

– Och förstå vad de erbjuder samhället och individen. Om beslutsfattare har denna förståelse kan de också ge biblioteken en tydlig roll, med medel för att utföra sitt uppdrag. Då kommer lokalsamhället i sin tur att växa med sitt bibliotek.

I mars i år lämnades den nya nationella biblioteksstrategin till regeringen. Den innehåller ett reformpaket på 250 miljoner kronor, som ska fördelas i sex huvudområden – bland annat digitalisering, stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk samt ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor.