Att fixa till gamla möbler, kläder och prylar har tidigare generationer alltid gjort – mest för att spara pengar. I dag upptäcker allt fler att miljön också sparas om vi återanvänder mer. Enligt trendspanare och forskare står vi inför ett systemskifte där återbruk kan bli det nya svarta. 

Enligt en färsk SIFO-undersökning är var tredje svensk konsumtionstrött. Klimathotet har inte bara gett oss flygskam och fått oss att äta mera ekologiskt. Det har också fått allt fler att inse fördelarna med att återanvända och renovera prylar, möbler och inredning – i stället för att konsumera nytt. 
Exemplen är många:
I Eskilstuna öppnade 2015 världens första återbruksgalleria, ReTuna, där gamla saker tas tillvara och får nytt liv genom reparation och upcycling. Allt som säljs är återbrukat, återvunnet, klimatsmart och ekologiskt och kunderna vallfärdar hit för att shoppa second-hand som i vilken flashig butiksgalleria som helst.
IKEA profilerar sig inom hållbar och cirkulär konsumtion och arrangerar bland annat kampanjer som ”Hela Sverige hackar”. Det handlar om att bygga om och hitta nya funktioner för IKEA-möbler i stället för att slänga på tippen. Naturligtvis vill man som företag fortsätta att växa, men vill hitta sätt att göra det med så mycket återvunnet material som möjligt och utan att konsumtionen nödvändigtvis måste öka.

Kreatören och bloggaren Monica Karlstein lyfter fram fördelarna med att ”hacka” möbler och inredning. Man måste inte köpa ett helt nytt kök, man kan byta ut detaljer, måla om, dekorera och vips har köket fått ett ansiktslyft till en billig penning. 
— Vårt växande sug efter att ”hacka” inredning är nog tack vare klimatångesten som vi väl alla drabbats av. Vi är nog fler och fler som undrar varför vi ska köpa nytt när vi kan förnya något vi redan har och spara lite på både plånbok och miljö, samtidigt som vi får ett kreativt avbrott från våra stressiga vardagsliv. Jag tror att vi blir lite mer hållbara som människor om vi får jobba och skapa med händerna, säger hon.

Pendeln svänger

Det här är förvisso inget nytt. Våra mor- och farföräldrar lagade det som gått sönder och sydde om kläder, stoppade strumpor och vek varsamt ihop använt presentpapper tills nästa gång någon fyllde år. Men från 1950-talet och framåt, när ekonomin gick som tåget i Sverige, ökade konsumtionen och det blev status att köpa nytt – och med det en större frihet för framför allt kvinnor. 
Nu verkar pendeln alltså ha svängt igen, främst av hållbarhets- och klimatskäl.
— Vi står inför vår tids kanske största systemskifte, där vår syn på konsumtion håller på att förändras i grunden, konstaterar trendspanaren Stefan Nilsson på Trendstefan.

Han menar att förändringsprocessen mot ökad hållbarhet inom inredning redan är satt i rullning. Det handlar bland annat om snålspolande toaletter och/eller som återanvänder diskvatten samt vattenbesparande kranar, innovationer som är självklara miljövänliga val. Det finns också leverantörer som tillhandahåller vintage-inredning.
— Digital detox är ett uttryck vi ofta kommer att höra framöver som innebär att vi aktivt väljer bort att vara uppkopplade. Det kommer snart att finnas tapeter som stänger ute wifi. En sådan tapet omöjliggör surfande och ger ett rum för vila och kontemplation, vilket är något vi eftersträvar i våra hem.

Tecken på minskad konsumtion

Stefan Nilsson lyfter fram flera samhällsfenomen som pekar mot mindre konsumtion och mera återanvändning.
— Köpcentra slår igen, stora butikskedjor går dåligt, åtminstone de i mellansegmentet. Riktigt billigt och riktigt dyrt går bättre. Folk flyttar mindre, vilket gör att färre kommer att riva ut sina fungerande kök och badrum till förmån för ett nytt. När vi lånar till en ny bostad räknar vi ofta in ett par extra hundra tusen till renovering. Men om vi inte flyttar så behåller vi de kök och badrum vi har och gör bara små förändringar. Byta kranar eller klä om soffan. Återbruk gör oss kreativa och vi hittar nya funktioner av gamla grejer. En byrålåda kan omvandlas till en odlingslåda, säger han.
SIFO-undersökningen som Stefan Nilsson hänvisar till indikerar alltså en konsumtionströtthet. Men den senaste konsumtionsrapporten från SOM-institutet visar något annat: enligt den ökar konsumtionen inom alla segment – medan second hand-inköpen minskar. Värst i klassen är vår konsumtion av möbler och inredning, som förra året ökade med 27 procent. Mer om detta i del 2 som kommer i morgon.