”Palmoljan är det största hotet mot regnskogen”, säger James Otto från organisationen Sustainability development institute under en blixtvisit i Sverige.

Under 62 år kunde den liberianska staten upplåta mark till utländska investerare utan att hindras av protester från lokalbefolkningen. Först kom gummiplantagen och i slutet av 2000-talet började den boomande palmoljeindustrin att etablera sig i landet.

– Vi har en lång historia av strid mellan den politiska eliten och lokalsamhällena, det går tillbaka ända till när american colonization society anlände (ACS), säger James Otto.

Ständig källa till konflikter

ACS utgjordes av frigivna slavar som grundade republiken Liberia 1847 och kom att helt dominera den politiska klassen. Ända sedan dess har landsortsbefolkningen haft lite att sätta emot markövertagandena, vilket har lett till konflikter och varit en ständig källa till social oro. Det anses bland annat vara en av orsakerna till de två inbördeskrig som kostade 250 000 människors liv mellan 1989 och 2003.

Men 2018, efter en lång kampanj från civilsamhället, klubbades ett nytt paket av lagar som reglerar vilka som kan äga mark. Från att regeringen kunnat upplåta all mark till investerare kan lokalsamhällen runtom i landet nu äga mark gemensamt.

– Staten hävdade att det vi kämpade för skulle hindra landets utveckling, vi ansåg motsatsen. Tillslut blev det en kompromiss, vissa progressiva element i lagen blev kvar som att det gav markrätt till lokalsamhällen, säger James Otto.

Okunskap om rättigheter

Ett år senare kokar missnöjet igen. Enligt James Otto använder sig den politiska eliten av lokala makthavare för att införskaffa värdefull mark och bidra till markövertaganden, så kallad land grabbing. Ett problem är att många på landsbygden inte känner till sina rättigheter, konstaterar han.

– Och presidenten verkar inte bekymrad med hur lagen efterlevs, säger han.

I en rapport riktar Sustainability development institute skarp kritik mot den sittande regeringen.

”En ny våg av landgrabbing till gummi och palmoljeplantage möjliggörs av den nationella eliten och reducerar den mark som lokalsamhällena behöver för sin överlevnad”, skriver organisationen i rapporten.

– När lokalsamhällena förlorar sitt levebröd använder de sig av regnskogen för sin överlevnad, vilket skapar ytterligare problem, säger James Otto och fortsätter:

– De som tillförskor sig mark på olagligt vis måste hållas ansvariga.

Värdefull regnskog hotas

Liberia hyser i dag lejonparten av Västafrikas regnskog och kallas regionens lunga. Även internationellt hålls den som särskilt värdefull, både som kolsänka men också som hem till en myriad av arter, så som världens enda livskraftiga population av pygméflodhästar.

Lagen som klubbades 2018 gäller inte retroaktivt och företagen har upp till 65 år på sig att exploatera de omfattande områden som redan upplåtits, med möjlighet till ytterligare förlängning. Stora delar omfattas av värdefull regnskog.

Men företagen har mötts av hårdnackat motstånd och granskats av det civila samhället. Den 29 april i år tilldelades advokaten Alfred Brownell vad som kallas ”det gröna nobelpriset, Goldman environmental prize, efter att ha lett en framgångsrik kampanj mot ett av företagen.

– Det var inte bara att de förstörde regnskogen och habitat. De hade också ett system där de arbetade med lokala tjänstemän för att trakassera och hota lokalsamhällen, säger han i en artikel i The New York post.

Regnskog räddades

Med hjälp av sina kollegor på organisationen Green advocates lyckades han visa hur företaget skövlat skog, förorenat vatten och förstört hem och heliga begravningsplatser. Men framförallt tagit mark utan att få lokalbefolkningens medgivande. Uppgifterna presenterades för Roundtable on sustainable palm oil (RSPO), som är ett certifieringsorgan skapat av producenter, NGO:s och återförsäljare för att göra industrin mer miljövänlig och ansvarstagande.

Som en direkt följd av kampanjen ska nära en halv miljon hektar regnskog ha räddats från skövling.

Ökad politisk repression

Men det civila samhällets framgångarna har haft sitt pris. Palmoljan ses som en möjlighet att få in utländskt kapital till det fattiga landet och alla har inte glatts åt att plantagens expansion bromsats. Alfred Brownell lever i dag i USA efter att ha mottagit dödshot och James Otto säger att den politiska utvecklingen i landet går åt fel håll, med omfattande korruption och ökande politisk repression av det civila samhället. När det för mindre än en vecka sedan utbröt stora demonstrationerna mot den sittande regering, stängdes internet ned.

– Jag ser mig själv alltid över axeln, säger James Otto.