Drygt hälften av de som bor i Stockholms tätort har en kilometer till skyddad natur. Men endast fyra procent i Malmö, enligt en ny rapport från SCB. 

– Man har kommit olika långt med att skydda natur, säger Maria Taberman, handläggare på Naturvårdsverket.

Ska vara en självklarhet
”Att reservera mark för vatten och friluftsliv och biologisk mångfald ska vara lika självklart som att reservera mark för vägar, järnvägar och bostäder”, står det i ett regeringsuppdrag riktat till de tre storstadslänen som kom 2002 och som sträcker sig till 2020. 

Sedan dess har åtta naturreservat och en nationalpark tillkommit i Stockholm, utspridda över kommunen, I Göteborg tio. I sommar invigs Malmöbornas fjärde naturreservat, Klagshamns udde, som ligger vid kommunens sydvästra kustlinje där också kommunens övriga naturreservat ligger.

– Vi har att förhålla oss till de naturvärden som finns och prioriterar de som har högst. Tyvärr finns det inte så höga naturvärden i exempelvis Rosengård som också är väldigt grönt, säger Jonna Nilsdotter, kommunekolog i Malmö.

Grönytan minskar
Hon påpekar också att stora resurser lagts på ett stort grönområde i Lindängelund, intill ett av Malmös befolkningstäta miljonprogram. Enligt siffror från SCB ligger staden ändå i det absoluta bottenskiktet när det gäller grönyta per invånare. Förklaringen är att befolkningen ökar. För att inte bebygga värdefull jordbruksmark ska staden bli både tätare och grönare, enligt översiktsplanen. Men det är en svår ekvation att få ihop, konstaterar Jonna Nilsdotter.

– Vi brottas med det just nu och tar fram en balanseringsmetod där vi i första hand försöker bevara de gröna eller blåa värdena. Kan vi inte det handlar det om att minimera skadan och i sista hand kompensera någon annanstans. 

Men det är inte bara tätorter i storstadslänen som fått upp ögonen för betydelsen av tätortsnära natur. Örebro kommun – med sina 19 kommunala naturreservat – ses som en föregångare när det gäller att skapa skyddade och tillgängliga naturområden, berättar Maria Taberman. Där har staden bland annat arbetat med att restaurerat naturområden med lägre naturvärden. På så sätt har djur- och växtlivet kunnat återhämta sig och naturvärdena ökat. 

– Man har arbetat både strategiskt och ambitiöst, säger hon.

Inga fler naturreservat planeras
Några planer på fler skyddade områden eller rekreationsområden finns för närvarande inte i Malmö. Men behovet ökar i takt med att befolkningen växer, enligt Jonna Nilsdotter som gärna hade sett att kommunen köpte in ny mark till naturområden eller parker.

–Det är något jag tänker att vi behöver, sedan är det upp till politikerna.