Jag var rädd för att jag skulle såra henne genom att prata om fel saker eller fråga om saker som jag inte har att göra med. Hon slog hål på det redan första dagen vi jobbade ihop när hon gick iväg för att be.

– Jag pratar med Gud. Vad gubbarna och mullorna pratar om struntar jag i.

Våra samtal om Gud, muslimska män, som hon efter ett par dåliga relationer inte hade särskilt mycket till övers för och de ungdomar från Afghanistan vi arbetade med fick mig att inse att alla troende människor har hittat till sin tro på olika sätt.

Vi har i runda slängar en halv miljon muslimer i Sverige. Till storleken tvåa efter kristendomen. En halv miljon olika varianter av islam i praktiken. För många handlar det om en kulturell identitet, snarare än om en religiös, men spännvidden är mycket stor också mellan dem som ser sig som troende.

Muslimer skiljer sig inte från kristna i det hänseendet. De gudstjänster jag går på regelbundet är inte direkt välbesökta, ändå ser sig många svenskar som kristna.

Det kan till och med vara så att den ökade muslimska befolkningen har fått fler människor att se sig som kristna. Mötet med det annorlunda får oss ofta att se oss själva i ett nytt ljus.

Dessa tankar snurrar i huvudet på väg till ett seminarium om ett modernt islam i en modern tid på Kulturhuset i Stockholm med religionshistorikern Eli Göndör, läraren Benin al-Najjar och rektorn Hamid Zafar.

– Religioner är skapade av människor, menar Göndör. Människor blir inte sin religion. Man stöter ofta på människor som ser religion som en essens som får människor att göra konstiga saker.

Han påminner om att den traditionellt antisemitiska hållningen har varit att peka på Gamla testamentet och säga att en massa saker minsann står i Bibeln.

– På samma sätt behandlas islam i dag. Muslimen blir Koranen, men i själva verket agerar muslimer utifrån en tolkning av Koranen som snarast är en katalog av idéer.

I rädslan för det annorlunda överdrivs skillnaderna mellan människor och många upplever att vi drabbats av en kulturell invasion, förkroppsligad av det fåtal moskéer som finns i vårt land.

– Men om vi ser till hur många muslimer det finns i Sverige har vi väldigt få moskéer, säger Hamid Zafar.

Det finns bara ett par moskéer som byggts speciellt för ändamålet, påminner han. Snarare än att bråka är de flesta muslimer rätt nöjda med att åtminstone ha en källarlokal att samlas i. Och många ger upp sin religion totalt när de kommer hit, menar Zafar. Det är inte i första hand samhället som har anpassat sig till individen utan tvärtom.

Skillnaden mellan hur man ser på islam i Indonesien och tolkningen som görs av radikala grupper som Boko haram i Nigeria är så stor att det nästan är fråga om olika religioner. Lager av kultur ligger mellan oss och de religiösa urkunderna.

Vi är helt på det klara med det när det gäller Bibeln. Redan under renässansen började protestanter ifrågasätta den katolska tolkningen av Bibeln och det är en självklarhet i vårt samhälle att det finns en massa olika sätt att vara kristen på. Det är självklart likadant när det gäller islam.

Man brukar inom beteendevetenskapen tala om attributionsfel. När vi ser individer i vår egen grupp göra konstigheter letar vi förklaringar i deras personlighet och psyke. När en medlem i en annan grupp beter sig annorlunda ser vi det som ett uttryck för gruppen i helhet.

– Jag får hela tiden frågor om varför jag bär slöja, säger Benin al-Najjar, folk undrar om det inte är jobbigt att inte få bada, dricka alkohol eller om jag får ha sex före äktenskapet.

Den vita mannen har rätt att bedöma hur hon ska uttrycka sin frihet, vill befria henne trots att hon inte har bett om det. Det pågår hela tiden diskussioner om vad slöjan står för men de sista man lyssnar på är kvinnorna själva.

– Jag vill vara mig själv och ha rätten att uttrycka min tro och personlighet, sammanfattar hon.

Det kan tyckas vara en självklar rättighet, men när man tittar närmare så är det en rättighet som inte är lika för alla. Samhället låter konservativa kristna hållas medan konservativa muslimer anses bakåtsträvande och kvinnofientliga.

– Jag får ofta frågan om min man eller sambo förtrycker mig eller om mina föräldrar ska tvinga mig att gifta mig med någon. Jag påminns hela tiden om att jag är annorlunda.

Eli Göndör menar att det finns konservativa människor, som vill leva mer traditionellt. I ett öppet samhälle borde det vara självklart att samhället inte ska lägga sig i det. Och det borde väl också vara rimligt. Det bygger mycket på synen att de galna muslimerna anses vara ett hot mot det sekulära samhället, menar Hamid Zafar som snarare tycker att det är tvärtom.

– Islam är den religion som har fått göra mest avkall på sin identitet i Sverige. Arbetstider är inte anpassade efter muslimer, inte heller helgdagar till exempel.

Det är en svår uppgift att vara tolerant. I synnerhet för människor som vill försvara de framsteg vi har gjort när det gäller jämställdhet till exempel. Men det är när vi möter det annorlunda, det som bär emot moraliskt eller ideologiskt som toleransen prövas. Självklart ska vi inte tiga still inför misshandel och utnyttjande, mot rena lagbrott, men för de allra, allra flesta människor som har en fot i en annan kultur och en i den svenska handlar det självklart inte om att få förtrycka varandra.

Lika självklart måste taket vara högt för diskussion om vilka värden som är bättre eller sämre. Det går inte att förbjuda bort en moral som man ogillar eller att tvinga folk till vår form av jämställdhet, tänker jag efter seminariet. Precis som med alla andra svenskar går det bara att påverka det som finns i folks huvud genom ett respektfullt samtal.