En tvekamp mellan två brexitörer är att vänta då Konservativa partiet i Storbritannien ska utse Theresa Mays efterträdare. Den frifräsande röstmagneten Boris Johnson och den strävsamme miljöministern Michael Gove kan stå öga mot öga i slutstriden om partiledarposten.
Efter den utdragna brexitprocessen och det plågsamma nederlaget i EU-valet ligger det brittiska Konservativa partiet i spillror. När premiärminister Theresa May nu avgår som partiledare ser andra tongivande politiker ur ledargarnityret chansen att driva igenom just sina visioner för brexit.
Ett tiotal personer har anmält sitt intresse för att ta över efter May, som lämnar ordförandeposten efter knappt tre år – en tid som präglats fullständigt av de utdragna brexitförhandlingarna med EU.
De mer namnkunniga kandidaterna är parlamentsledamoten och tidigare utrikesministern Boris Johnson, miljöministern Michael Gove, utrikesministern Jeremy Hunt, parlamentsledamoten och tidigare brexitministern Dominic Raab, inrikesministern Sajid Javid och den tidigare gruppledaren i underhuset Andrea Leadsom.
Två brexitförespråkare
Ett sannolikt scenario är enligt många bedömare att slutstriden står mellan Boris Johnson och Michael Gove. Båda är brexitförespråkare, men medan Johnson lovat att Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober oavsett om det finns något avtal eller inte lägger Gove större vikt vid ett ordnat utträde. Den senare stannade också vid Mays sida då hon försökte få stöd för sitt utträdesavtal i parlamentet, medan andra brexitörer lämnade regeringen i protest.
För Johnson talar främst hans förmåga att locka väljare, enligt Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik.
– Han är känd förstås, och han har ett rykte om sig att vara en röstmagnet, vilket är precis vad partiet behöver just nu, säger han.
Brett stöd i partiet
Även Gove har ett brett stöd i Konservativa partiet, och har fördelen att han varit en brexitförespråkare från början och inte, som exempelvis utrikesminister Jeremy Hunt, bytt sida efter folkomröstningen.
– Det innebär att han har potential att vinna förtroende även från de hårdare brexitörerna i parlamentsgruppen, säger Aylott.
Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge, tror att Gove kan tjäna på sin popularitet bland partiets parlamentsledamöter, som bland annat beror på att han anses vara noggrann.
– Han har gjort ett bra jobb som miljöminister, han är väldigt intelligent, och dessutom flitig, säger hon.
Enorma utmaningar
Samtidigt poängterar hon att Johnson är så pass omtyckt att Gove skulle få det svårt i en slutlig duell mot Johnson, eftersom det valet avgörs av partimedlemmarna.
När ledarfrågan är löst väntar enorma utmaningar. Utöver att hantera den låsta frågan om EU-utträdet måste den blivande Tories-ordföranden i egenskap av Storbritanniens nästa premiärminister försöka ena det djupt splittrade landet.
Johnson skulle möjligen tona ned sin kompromisslöshet om han blir premiärminister, enligt Catherine Barnard.
– Det kan hända att den mer liberala sidan av honom kommer fram i sådana fall. När han var borgmästare i London var han populär även på andra sidan av det politiska spektrumet, säger hon.
Oavsett vem valet faller på väntar en långvarig limbo, enligt Nicholas Aylott, som inte ser hur nästa ledare ska få med sig underhuset. Och utan parlamentariskt stöd blir ett EU-utträde omöjligt, tror han.
– Det är ett dödläge, som jag har svårt att se hur någon ny konservativ ledare ska kunna lösa.
Fakta: Så väljs Mays efterträdare
I slutet av juli ska Konservativa partiet avgöra vem som blir Storbritanniens nästa premiärminister efter Theresa May. Så här går valet till:
Nominering av kandidate:r
Den som vill ställa upp som kandidat behöver stöd av minst 8 andra konservativa ledamöter i underhuset. Den formella nomineringsprocessen äger rum den 10 juni mellan klockan 10 och 17 (brittisk tid).
Hittills har ett drygt tiotal personer sagt att de tänker kandidera. Några har därefter dragit tillbaka sin kandidatur, eftersom de bedömt att de inte har någon realistisk chans.
Omröstning i parlamentet:
Med start den 13 juni hålls en rad omröstningar bland Konservativa partiets parlamentsledamöter, för att eliminera kandidater. Omröstningarna är slutna.
Alla kandidater med 16 röster eller färre åker ut redan i första rundan. I andra rundan ryker de kandidater som får 32 röster eller färre. Om samtliga kvarvarande kandidater får fler än 32 röster försvinner den som har minst stöd. Omröstningarna fortsätter till dess att bara två kandidater återstår.
Medlemsomröstning:
Till sist ska Konservativa partiets omkring 160 000 medlemmar säga sitt om de två slutkandidaterna. Det är oklart hur valet ska ske, men liknande omröstningar har tidigare genomförts via post. Troligen sker detta under vecka 30.
Theresa May sitter kvar som premiärminister till dess att en ny partiledare har utsetts.
Källa: Reuters
