Bara fem av hundra våldtäkter resulterar i en fällande dom.
I många fall saknas förutsättningar för att klara upp fallen – men det finns utrymme för förbättring, konstaterar Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har på regeringens uppdrag studerat hur anmälda våldtäkter hanteras av rättsväsendet.
Enligt studien, där Brå undersökt 785 slumpmässigt utvalda våldtäktsanmälningar under 2016, saknas det förutsättningar i nästan hälften av anmälningarna för att klara upp dem.
– Bland annat rör det händelser som är preskriberade, eller händelser som inte når upp till kraven för våldtäkt i juridisk mening, säger Stina Holmberg, projektledare för studien.
Målsäganden viktig
Men i ungefär hälften av fallen har det funnits en teoretisk potential för att klara upp anmälningen, enligt Brå. Trots det är det fortfarande svårt att väcka åtal och nå en fällande dom. Ofta handlar det om att målsägaren inte vill medverka.
– Där kan man kanske jobba bättre så att de som är utsatta orkar fullfölja processen och arbeta bättre för att identifiera en misstänkt eller få tillbaka den misstänkte till Sverige, i de fall där personen har lämnat landet.
I många av fallen står ord mot ord, och det finns ingen bevisning som styrker att våldtäkten har ägt rum. Det gör att våldtäkt är ett osedvanligt svårt brott att utreda.
Men Brå konstaterar trots allt att det finns utrymme för förbättring hos polis och åklagare. I var tionde utredning hittades brister – utan dem hade uppklaringen sannolikt kunnat öka med ett par procentenheter, säger Holmberg.
– Till exempel ser vi att utredningen tar för lång tid i vissa fall, det innebär att vittnen kan glömma saker och spårsäkringen försvåras. Det blir också väldigt mycket jobbigare för målsäganden när det tar längre tid.
Misstänkt förhörs inte alltid
En annan brist är att den misstänkte personen inte alltid förhörs.
Det tycker vi att man borde göra. Man har inte heller alltid sett till att kvinnan får ett målsägandebiträde, säger Stina Holmberg.
TT: Vad beror de bristerna på?
– Man gör en bedömning att det inte skulle leda till något eftersom man inte tycker att man har tillräcklig bevisning i övrigt. Men jag tror att det finns fördelar med att förhöra den misstänkte ändå.
Oavsett hur bra polis och åklagare arbetar kommer det fortsatt vara få anmälningar om våldtäkt som leder till åtal och fällande dom. Men den nya samtyckeslagen kan förändra förutsättningarna, tror Holmberg.
– Vi ser att en del av anmälningarna avser obehagliga, traumatiska händelser, men som inte är våldtäkt i juridisk mening. Vi tror att en del fall som lades ned 2016 hade kunnat leda till åtal med den lag vi har i dag.
Fakta: Våldtäkter och sexualbrott
22 500 sexualbrott anmäldes under 2018, av dem rubricerades 7 960 som våldtäkt.
Antalet sexualbrott ökade med 2 procent under 2018, jämfört med 2017.
Antalet anmälda våldtäkter ökade mellan 2017 och 2018. Under 2018 anmäldes 8 procent fler våldtäkter jämfört med 2017. En anledning till ökningen kan vara förändringar i sexualbrottslagstiftningen, från den 1 juli 2018 infördes brottet oaktsam våldtäkt. En annan anledning kan vara att fler är benägna att anmäla våldtäkter.
Av de våldtäkter som anmäldes under 2018 var det i 93 procent av fallen en kvinna eller flicka som anmälde att hon hade blivit utsatt. 7 procent av de som anmälde att de utsatts för en våldtäkt var män eller pojkar.
Källa: Brå
