Det stora firandet får vänta när EU håller 10-årsjubileum för Östliga partnerskapet. Orden om de forna Sovjetrepublikerna i öst vägs med guldvåg för att inte störa kampanjandet inför EU-valet.
Gång på gång har kniviga förhandlingar krävts för att hitta rätt formuleringar när EU uttalar sig om sitt samarbete med östländerna Ukraina, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Armenien och Azerbajdzjan.
Balansgången är ständigt svår när det gäller att uttrycka sig så att sextetten motiveras att fortsatt närma sig EU – utan att samtidigt väcka ramaskri hos de starka väljargrupper i flera EU-länder som absolut inte vill ha någon ny östutvidgning.
När nu partnerskapet fyller tio år är försiktigheten ännu större, med tanke på det EU-val som väntar om bara två veckor. Några löften kommer definitivt inte att ges vid veckans firande i Bryssel. Frågan är om någon ens vågar tala om att länderna har ”europeiska ambitioner”.
– Vi behöver inte upprepa allt som har sagts tidigare. Det här är bara ett födelsedagskalas, inte ett toppmöte. Därför behövs inget formellt uttalande, säger en högt uppsatt EU-källa i en genomgång för diverse journalister i Bryssel.
Toppmöte får vänta
EU:s östliga partnerskap bildades 2009 på initiativ från Sverige och Polen som ett sätt att hålla kontakten med de sex länderna och uppmuntra till reformer och demokrati.
Därefter har det regelbundet hållits toppmöten mellan ländernas ledare och EU:s stats- och regeringschefer, senast i Bryssel hösten 2017.
Tioårsfirandet har dock komplicerats av årets EU-val och den långa diskussion om ny kommission och tillsättandet av diverse topposter som väntar i sommar och höst. Eftersom dessutom Tyskland uttalat sitt intresse för att basa för nästa stora toppmöte väntas det bli hållet först under det tyska ordförandeskapet i EU under hösten 2020.
Middag med Bildt
I stället väntar ett minifirande i Bryssel under måndagen och tisdagen. Först möts utrikesministrarna från EU och de sex länderna för att gå igenom vad som uppnåtts hittills – eller inte.
När det handlar om god förvaltning och kamp mot korruption finns det mycket kvar att göra i alla partnerskapsländer, konstaterar EU-källan.
På måndagskvällen väntar sedan en jubileumsmiddag med permanente rådsordföranden Donald Tusk som värd och stats- och regeringschefer från de sex länderna. Från EU:s sida deltar även bland andra kommissionsordförande Jean-Claude Juncker och ordförandelandet Rumäniens president Klaus Iohannis.
Särskilt inbjudna är också partnerskapets två initiativtagare, de forna utrikesministrarna i Sverige och Polen, Carl Bildt och Radek Sikorski.
Fakta: EU:s östliga partnerskap
EU:s östliga partnerskap kom till stånd 2009 för att på ett samlat sätt hålla uppe kontakten med de sex länderna mellan EU och Ryssland – Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland – och samtidigt trycka på för demokrati och ekonomiska reformer.
Hittills har toppmöten hållits vartannat år mellan ländernas stats- och regeringschefer: i Prag 2009, Warszawa 2011, Vilnius 2013, Riga 2015 och Bryssel 2017.
I år nöjer man sig tills vidare med en jubileumsmiddag i Bryssel där inte EU:s stats- och regeringschefer deltar, bortsett från ordförandelandet Rumäniens president Klaus Iohannis och kollegan Sauli Niinistö från kommande ordförandelandet Finland. De sex partnerskapsländerna representeras dock av sina stats- eller regeringschefer – förutom Vitryssland, som i stället företräds av utrikesminister Vladimir Makej.
