Ett nytt matte- och programmeringsläger utan pojkar ska väcka fler tjejers intresse för programmering och problemlösning. ”Vi har haft läger med 70 deltagare där bara tre varit tjejer. Det här blir en mer välkomnande miljö”, säger arrangören Linn Rydberg.
helgen arrangerades för första gången ett programmerings- och matteläger för tjejer. Lägret höll till i Lund och bakom ligger den ideella föreningen Ung Vetenskapssport. Fördelen med att rikta in sig på både matte och programmering är att ämnena är så starkt sammankopplade.
– Om du ska bli duktig på att programmera behöver du matte, och är du duktig på matte kommer du med största sannolikhet tycka att programmering är roligt, säger Linn Rydberg.
Över förväntan
En gång i tiden var hon själv lägerdeltagare och kände ofta att det var tråkigt att det var så få tjejer. Helgens pojkfria läger är det första lägret hon ansvarar för, och det gick över förväntan. Totalt kom 38 tjejer från olika delar av landet. Planen är att anordna ett nytt läger redan i höst.
– Det känns jätteroligt att så många kom. Jag stod precis och pratade med några elever när en av tjejerna sa att hon inte ens visste att det fanns tjejer som gillar att programmera före det här lägret. Det tycker jag verkligen symboliserar varför det här är viktigt.
Bättre koll
En av deltagarna var 18-åriga Agnes Ekman som tagit sig ned från Stockholm. Till vardags går hon på gymnasieskolan Södra Latin i Stockholm och är intresserad av både matte och programmering.
– Jag ville åka för att lära mig mer och för att få se Lund som är en jättefin studentstad. Lägret har varit jättebra, jag har lärt mig massor och träffat många nya människor, säger hon.
Under två dagar hölls föreläsningar om matematik och programmering där teori och övningar varvades.
De går igenom mycket och det är ett snabbare tempo än vad man är van vid. Men även om man inte förstår allt får man en bättre koll på programmering, säger Agnes Ekman.
Lägret avslutades under söndagen med en stor programmeringstävling där det gick ut på att lösa olika problem och uppgifter bäst eller under kortast tid, och vinnarna belönades med godis.
Fakta: Några kvinnliga datapionjärer genom åren
1842 – Brittiska matematikgeniet Ada Lovelace skapar den första algoritmen. Hon har ofta omnämnts som historiens första datorprogrammerare.
1942 – Hedy Lamarr var inte bara en österrikisk-amerikansk skådespelare, utan även en uppfinnare, och lägger grunden för dagens trådlösa kommunikation, så som GPS, Wifi och Bluetooth.
1945 – Matematikerna Kay McNulty, Betty Jennings, Betty Snyder, Marlyn Wescoff, Fran Bilas and Ruth Lichterman blir några av världens första programmerare till världens första elektroniska dator – ENIAC.
1948 – Den svenska matematikern och datapionjären Elsa-Karin Boestad-Nilsson börjar programmera Sveriges stordatorer på Försvarets forskningsanstalt (FOA) där hon programmerade den första svenska räknemaskinen, Bark (binär aritmetisk reläkalkylator).
1952 – Den amerikanska matematikern Grace Hopper konstruerar ett program som kunde översätta text till datorspråk vilket resulterar i världens första kompilator, Flow-matic.
1969 – Matematikern och programmeraren Margaret Hamilton uppfinner den handskrivna kod som såg till att människan kunde nå fram till månen.
1975 – Radia Perlman skapar protokollet STP som fortfarande används för att styra trafik på nätet. Upptäckten har fått henne att kallas ”internets moder”.
1991 – Svenska programmeraren och internetpionjären Ann-Marie Nilsson betraktas som en makthavare inom IT i Sverige efter att ha upphandlat all statlig tele- och datakommunikation på 90-talet.
Källa: Internetstiftelsen
