Kampen för att skydda skogar och miljö blir allt viktigare i takt med att klimatförändringarnas effekter förvärras och åkermarker går förlorade. Samtidigt utsätts de ursprungsbefolkningar som ofta går främst för att skydda miljön för ett så omfattande våld att det enligt en FN-expert bör beskrivas som ”en global kris”.
Skogarnas roll för klimatet har enligt experter länge varit underskattad – trots att de skyddar den biologiska mångfalden, reglerar världens vatten- och vädercykler och till och med står för den luft som människor andas.
Enligt FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD, handlar en stor del av klimatkrisen om hur världens marker utnyttjas. Och i många fall är det lokala ursprungsbefolkningar som går i bräschen för att skydda dessa skogar och marker.
– Skogarna finns där tack vare oss, och tack vare vår kamp finns Amazonas fortfarande. Om den ekonomiska modellen skulle få bestämma så skulle Amazonas ha ödelagts, sade Patricia Gualinga, som företräder kichwa-folket nyligen vid ett möte inom FN:s permanenta forum för frågor som berör världens ursprungsbefolkningar.
– Amazonas har en avgörande roll för mänskligheten och vår kamp handlar om globala frågor. Om Amazonas förstörs så kommer världen att förstöras, fortsatte hon.
Allt fler hot
Samtidigt drabbas de ursprungsbefolkningar som kämpar för sina marker för allt fler hot och många blir till och med mördade för att de försöker skyddar lokala skogar. FN:s särskilda rapportör om ursprungsbefolkningars rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz, säger att övergreppen bör ses som en viktig fråga för hela världen:
– Kriminaliseringen av, och våldet mot ursprungsbefolkningar och människorättsförsvarare utgör en global kris, och syftar till att tysta deras protester. I grunden handlar detta våld om systematisk rasism och om att stater inte erkänner och respekterar ursprungsbefolkningars markrättigheter.
Enligt den internationella organisationen Global Witness mördades 207 aktivister som stred för sina markrättigheter under 2017. De flesta morden rapporterades från Brasilien, Colombia, Mexiko och Filippinerna.
Victoria Tauli-Corpuz påpekar att de flesta aktivisterna mördades i samband med att de försökte skydda sina marker från utvinningsföretag.
Ekonomiska intressen vinner
Patricia Gualinga säger att många ursprungsbefolkningar bor på områden som är eftertraktade av olje- och gruvbolag på grund av de naturresurser som den globala ekonomiska modellen bygger på.
– Och när detta ställs mot mänskliga rättigheter så blir det de ekonomiska intressena som vinner, säger hon.
De framsteg som gjorts för att skydda ursprungsbefolkningars rättigheter hotas nu dessutom i Brasilien av landets nya president Jair Bolsonaro. Han har sedan länge kritiserat urpsrungsbefolkningarnas rättigheter och hävdat att dessa utgör ett hinder för företagens expansionsmöjligheter. Presidenten har även föreslagit att marker i Amazonas som tillhör ursprungsbefolkningar ska öppnas för jordbruk- och gruvföretag.
– Våra grundläggande rättigheter krossas av en fundamentalist som driver en hatisk linje mot ursprungsbefolkningar och vill förneka människor deras markrättigheter, säger Sonia Guajajara, som företräder den brasilianska organisationen APIB, som kämpar för ursprungsbefolkningarnas rättigheter.
Trots att många länder har slagit fast hur viktigt arbetet för att skydda skogar och marker är har politiska åtgärder i syfte att uppnå detta i länder som Kenya och Indonesien även lett till att ursprungsbefolkningar tvingats bort från sina marker.
FN-experten Victoria Tauli-Corpuz säger att det allra viktigaste är att världens länder börjar respektera ursprungsbefolkningarnas rättigheter – och erbjuder skydd till dem som försvarar sina marker samt ser till att de som begår brott mot aktivister ställs till svars.
– Min förhoppning är att vi ska försäkra oss om att ursprungsbefolkningar ska kunna fortsätta sitt arbete med att skydda skogarna, inte bara för deras egen skull, utan även för resten av världen, säger hon.
