Gedigen journalistik som tålmodigt söker sanningen. Det menar Kent Werne är ett nödvändigt motgift mot de konspirationsteorier han ser spela en allt större roll i politiken. I en tid av blödande mediehus och klickjournalistik kan det förefalla som ett deppigt budskap.

– Det kostar att ta reda på vad som verkligen hänt, konstaterar han.

I boken Allt är en konspiration: En resa genom underlandet sökte Kent Werne i fjol konspirationstänkandets historiska rötter. De behöver vi förstå för att greppa vår samtid, menar han. Nu flaggar han för att konspirationsteoriernas allt större inflytande kan bli tydligt i EU-valet.

Ungersk kampanj

Det ungerska regeringspartiet Fidesz bidrog redan i vintras med ett slående exempel. ”Ni har rätt att veta vad Bryssel planerar” löd texten på en uppmärksammad affisch. På bilden log EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ett brett leende, bakom hans rygg smilade finansmannen George Soros lömskt.

Kampanjen fick flera inom den konservativa gruppen i EU-parlamentet att tappa tålamodet med Fidesz. Premiärminister Viktor Orbáns parti stängdes av och hotas nu av uteslutning. Men Soros har använts i propagandan under lång tid, och det är ingen slump att just han har fått skulden för de påstått öppna gränser till EU som Fidesz menar hotar den ungerska nationen.

Ilskan mot Soros är utbredd i högerextrema och nationalkonservativa kretsar. I den svenska riksdagen har SD-ledamoten Björn Söder gett röst åt kritiken genom att påstå att den ungersk-amerikanske finansmannen ”drar i trådarna” i europeisk politik.

Hetsen om Soros

Kent Werne pekar på att hetsen mot den judiske Soros bottnar i två konspirationsteorier som på senare år har smält samman. Det handlar om den antisemitiska myten om den judiska världskonspirationen och den islamofobiska Eurabiateorin. Man tänker sig nu att judiska ”globalister” som Soros kontrollerar EU och driver på den muslimska invandringen i syfte att trasa sönder de västerländska nationerna och bereda väg för så kallad ”New world order”, en ny världsordning.

– Fidesz tar spjärn mot konspirationsteorierna. Men om man verkligen trodde på dem skulle man knappast vilja vara kvar i EU, säger Kent Werne.

Kents intresse för konspirationsteorier tog fart på en resa genom USA. Från New Orleans där vallarna brustit när orkanen vällde in till Springfield, Ohio, där finanskrisen ödelagt den industri som inte redan dragit till Mexiko. Överallt var framtidstron bortsopad.

Växande klyftor

På vägen häpnade han över det utbredda konspirationstänkandet. Inom vänstern fanns tankar om en halvfascistisk företagsstyrd konspiration, inom teapartyrörelsen tron på en socialistisk världskonspiration.

– Miljontals amerikaner tror på konspirationsteorier. Jag förstod hur viktigt det här är för att förstå vår samtid.

Sedan kom Donald Trump med en kampanj genomsyrad av konspirationsteorier. I ena stunden påstods Obama vara född i Kenya, i nästa att Kina har hittat på klimathotet.

Kent Werne lyfter fram den avgrundsdjupa ojämlikheten som en viktig orsak. Växande klyftor mellan fattiga och rika, svarta och vita, stadsbor och landsbygdsbor har skapat sociala konflikter och en ökande polarisering. Det blir en utmärkt mylla för konspirationsteorierna att växa i.

– I breda lager finns en känsla av att någon annan styr, att makten är i händerna på något diffust annat. Genom att förklara vad det beror på har konspirationsteorier fått ett väldigt genomslag.

Att vita män på landsbygden varit extra mottagliga är förklarligt, menar Kent Werne.

– Globaliseringen har förändrat världen på ett brutalt sätt för många människor. De som inte varit på toppen i klassamhället, men ändå haft vissa privilegier till följd av sin hudfärg eller sitt kön märker att de tappar mark. Samtidigt ser de vissa kvinnor och svarta segla förbi och bli topppolitiker eller företagsledare.

Konspirationsteoriernas politiska betydelse är inte hela förklaringen till Kent Wernes intresse. Han sticker inte under stol med att de ibland också kittlar hans ”science fiction-nerv”, uppvuxen med Star wars och Arkiv X som han är. David Ickes teori om att hybrider mellan människor och utomjordiska ödlor styr världen är en personlig favorit. Till dessa påstådda rymdödlor i människoskepnad hör såväl Hillary Clinton som Storbritanniens drottning Elizabeth.

– Den fascinerar inte bara för att den handlar om ödlor, utan för att den är så mångfacetterad. Han inkorporerar hundratals konspirationsteorier i sin meta-teori som mynnar ut i att världen är ett Matrix som är riggat av en utomjordisk art.

Svenska riksdagsvalet

Mer jordnära var de konspirationsteorier som florerade i samband med det svenska riksdagsvalet. Redan före valet noterade Kent att man i högerkretsar på nätet varnade för kommande valfusk. När sedan Sverigedemokraternas valresultat inte levde upp till de högt ställda förväntningarna fick misstankarna snabb spridning. Att valmyndighetens sajt kraschade under valkvällen användes som ”bevis” för att röstsiffrorna manipulerats.

– I det här tankesättet finns det inbyggt att demokratin är ett skådespel. Det är också ett sätt för politiska partier med höga förväntningar att gardera sig. Donald Trump gjorde det samma inför presidentvalet.

Han betonar att extremhögern är långt ifrån ensamma om konspirationstänkande; reaktionerna på bilbränderna i västsvenska förorter under valrörelsen illustrerade att ett konspirationsteoretiskt tankesätt ätit sig in även till vänster.

– Ryggmärgsreflexen från många var att det skedde för nära valet och var för otaktiskt för att marginaliserade grupper i förorten skulle ligga bakom, eftersom det skulle gynna rasistiska grupper. Man ställde sig den fråga konspirationsteoretiker alltid gör: vem gynnas av detta? Slutsatsen blev att högerextremister eller ryssar som vill splittra det svenska samhället låg bakom.

Jesuiten Augustin Barruel beskrivs av Kent Werne som konspirationstänkandets fader. För drygt 200 år sedan drev han ihärdigt tesen att Illuminatiorden låg bakom den i hans ögon förhatliga franska revolutionen.

Motivet skulle vara att krossa kyrkan, nationerna och kungamakten.

– Det moderna konspirationstänkandet föddes som en reaktion mot upplysningen och mot sociala och demokratiska framsteg. Så har det fortsatt. Än i dag undergräver man de metoder som finns för att nå större upplysning, som journalistik och vetenskap.

Faktum är att konspirationsteorier om Illuminatiorden samlar anhängare än i dag.

– Det är talande att myten om Illuminatiorden överlevt sedan dess och i dag är en av de mest populära grupperna att peka ut som den dolda makten. Inte illa för ett sällskap som upplöstes 1785.

”Åtta sekunder”

Konspirationsteorierna må på många sätt vara sig lika sedan 1700-talet. Men att informationsteknologin och sociala medier förändrat förutsättningarna för att ge dem spridning är uppenbart.

– Skillnaden i dag är att det inte tar åtta år utan åtta sekunder för en konspirationsteori att få fötter efter att något omvälvande hänt.

Ännu en gång betonar Kent Werne betydelsen av ambitiös och metodisk journalistik. Demokrati kräver verklig kunskap om världen. De svårigheter seriösa medier har att brottas med måste övervinnas.

– Det är vägen vi måste gå, slår han fast.