En mängd aktörer sprider felaktig information för att påverka européerna i en viss riktning. Det uppger den europeiska utrikestjänsten som stöttar EU:s utrikesrepresentanter i arbetet med unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Men mest aktiva just nu är de av den ryska staten kontrollerade medierna, enligt arbetsgruppen East Stratcom Task Force som sedan 2015 haft i uppdrag att kartlägga, analysera och motverka rysk desinformationsspridning.

"Hot mot demokratin"

Inför folkomröstningen i Storbritannien 2016 arbetade minst 150 000 proryska Twitter-konton med att genom desinformation skapa kaos och förvirring. Och under valspurten i Italien förra året bombarderades italienarna med invandringskritiska artiklar av nyhetsbyrån Sputnik och tv-kanalen Russia Today.

– Det här är ett stort problem som vi tar på absolut största allvar, säger EU-kommissionens talesperson Johannes Bahrke.

– Hela 83 procent av européerna tycker att falska nyheter utgör ett hot mot demokratin, fortsätter han och hänvisar till en undersökning av Eurobarometern.

Proryska aktörer pekas därför ut som det största hotet när nästan 30 EU-länder ska hålla val mellan den 23 och 26 maj. Aktörerna kan till exempel vilja öka splittringen och underblåsa de populistiska krafterna i Europa – eller vilja få in människor i EU-parlamentet som kan lobba för att ta bort sanktionerna mot Ryssland.

Larmsystem

För att skydda den demokratiska processen har kommissionen mer än dubblerat anslag till East Stratcom Task Force för 2019, samt tagit fram en åtgärdsplan.

Bland annat har medlemsländerna nu ett gemensamt larmsystem där de kan dela information och varna varandra vid en eventuell attack.

Samtidigt har privata aktörer som Facebook och Twitter uppmanats att flagga politiska annonser och ta krafttag mot falska konton och botar.
Det är oerhört viktigt att européerna känner sig väl informerade och inte desinformerade när de går och röstar i slutet av maj, säger Bahrke.

Mikael Tofvesson, avdelningschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), säger att det skett en ökning av vilseledande propaganda riktad mot Sverige de senaste åren, även om vi fortfarande är mindre utsatta än andra EU-länder.

Vi har inga exempel på någon större omfattande attack. Däremot pågår dagliga kränkningar där främmande makt försöker putta in desinformation i systemet.

Nationellt forum

MSB startade förberedelsearbetet mot yttre informationspåverkan redan i februari 2017. När det svenska riksdagsvalet passerat har man fortsatt med att kartlägga sårbarheter och höja medvetenheten hos partier, myndigheter och organisationer.

Inför EU-valet har MSB även initierat ett nationellt operativt forum med Valmyndigheten, Skatteverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och MSB.

– I det här forumet kan vi larma varandra men också ta fram gemensamma handlingsplaner om hur vi ska möta ett hot eller angrepp, säger Tofvesson.

Om en främmande underrättelsetjänst vill sabba bilden av hanteringen av valet i en specifik kommun, för att sedan visa upp som ett dåligt exempel för hela landet så att ingen längre tror på valprocessen, då behöver hela nationens aktörer kliva in och stötta.

"Inte kompetenta"

Med Facebook, Twitter och Google har MSB dessutom upprättat en särskild kanal där myndigheten kan varna om sådant som hotar rikets säker.

Vi kan aldrig påverka vad de sedan gör, det är deras regler som gäller, men vi kan nå dem dygnet runt och när det kommer in mejl från oss så har det högsta prioritet.

Tofvesson vill inte peka ut Ryssland som det största hotet mot det svenska valet EU-valet, men konstaterar likt East Stratcom Task Force att landet har ertappats med att försöka sprida vilseledande propaganda flera gånger de senaste åren.

Det är viktigt att tänka brett och inte bara fokusera på en aktör. Samtidigt måste vi som myndighet ta de här signalerna på allvar, annars är vi inte kompetenta.