Ett år har gått sedan den politiska och sociala krisen blossade upp i Nicaragua. Året har enligt människorättsförsvarare präglats av en fortsatt hård repression från landets regering.
FN-organ och människorättsgrupper uppmanar regeringen under president Daniel Ortega att upphöra med de brutala tillslagen mot landets oppositionella.
– Under hela det gångna året har regeringen brutalt och återkommande undertryckt alla som vågat protestera mot presidentens ledning.
Myndigheterna fortsätter att kränka de mänskliga rättigheterna samtidigt som man förhindrar organisationer och internationella övervakare av de mänskliga rättigheterna att arbeta fritt i landet. Detta måste få ett slut, säger Erika Guevara-Rosas, som är chef för Amnesty Internationals Amerikaavdelning.
Michelle Bachelet, FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter, kritiserar de övergrepp som begåtts av landets säkerhetsstyrkor och där inget ansvar utkrävts.
– I stället för att kväsa spänningarna har detta snarare eldat på dem.
Oroligheterna i landet tog fart i april förra året då tusentals människor gick ut på gatorna för att protestera mot införandet av en kontroversiell reform av pensionssystemet. Men demonstranterna möttes av övervåld från både säkerhetsstyrkor och regeringslojala väpnade grupper. FN beräknar att över 300 människor dödades i oroligheterna och att ytterligare 2 000 personer skadades medan lika många greps av polisen.
Censur av medier
Sedan dess har landets ledning förbjudit alla protestaktioner och infört censur av landets medier för att kväsa all kritik. I slutet av förra året genomförde polisen en razzia mot tv-kanalen 100 % Noticias och grep dess chef Miguel Mora och nyhetsredaktören Lucia Pineda Ubau. Båda journalisterna sitter sedan dess gripna, anklagade för att ha ”underblåst hat och våld”.
Ytterligare 300 personer, däribland människorättsaktivister, väntar på att bli åtalade för terroristbrott.
Michelle Bachelet säger sig vara särskilt oroad över att det förekommer uppgifter om att gripna dissidenter utsatts för tortyr. Nyligen kom det rapporter om att gripna personer i fängelset La Modelo blivit mycket dåligt behandlade.
Bedömare menar att det finns en risk för att våldet ska tillta igen då nya protester förväntas hållas för att uppmärksamma att ett år nu har gått sedan demonstrationerna i landet började.
Repressionen mot kritiker har även lett till att mängder av nicaraguaner valt att lämna landet. Uppskattningsvis 60 000 människor beräknas ha flytt över gränsen till bland annat Costa Rica. Bland dem som lämnat hemlandet finns studenter, oppositionsföreträdare, läkare, journalister och människorättsaktivister.
FN:s flyktingorgan, UNHCR, uppger att många familjer under stora umbäranden har tvingats lämna landet efter att ha blivit trakasserade eller hotade.
Många väljer att fly
Till FN-organet uppger en av dem, Manuel, att han innan flykten blev attackerad vid flera tillfällen och också fick veta att han var eftersökt, som ”död eller levande”. Då valde han att tillsammans med sin gravida hustru och deras två barn överge familjens bananplantage och ta sig över gränsen till Costa Rica.
– Vi levde med oron att inte veta när de skulle bryta sig in i vårt hus för att hämta oss. Jag är övertygad att de kommer att skada mig om jag återvänder, säger Manuel till UNHCR.
Nu befinner sig familjen i säkerhet, men parets båda barn lever fortfarande med skräcken efter att de under sina sista dagar i Nicaragua känt sig jagade av beväpnade män i uniform.
Regeringen i Nicaragua och oppositionsalliansen ACJD har förhandlat fram två överenskommelser, varav en slår fast att demonstranter som fortfarande sitter gripna ska släppas. Dessa överenskommelser har dock inte genomförts fullt ut av regeringen och de fortsatta förhandlingarna har därför strandat – vilket kritiseras av Michelle Bachelet.
– Detta underminerar möjligheterna att skapa en genuint inkluderande dialog i syfte att lösa den djupa sociala, politiska och människorättsliga krisen i landet, säger hon.
För att hitta en lösning på krisen betonar Michelle Bachelet att det krävs att rättssäkerheten återupprättas – och att ansvar utkrävs för de människorättsbrott som begåtts.
Erika Guevara-Rosas vid Amnesty säger att regeringen måste upphöra med människorättsbrotten.
– De måste omedelbart sätta stopp för sin repressiva strategi och frige alla studenter, aktivister och journalister som har gripits enbart för att de tillämpat sin rätt att fredligt samlas och utöva sin yttrandefrihet. Nicaraguas modiga befolkning kommer inte att låtas sig tystas, slår Erika Guevara-Rosas fast.