Några vill använda stål och betong – andra vill att Notre-Dame ska återuppbyggas med gamla tekniker. Nu är det dags för de olika falangerna att drabba samman. ”Just nu finns inga sanningar, det är nu alla ska debattera”, säger slottsarkitekten Jacob Hidemark.
När Notre-Dame stod i lågor samlades parisarna på gatorna och sjöng ut sin sorg. Dagen efter lovade Frankrikes president Emmanuel Macron att världsarvsbyggnaden ska restaureras och stå klar inom fem år. Om det är möjligt beror till stor del på hur man väljer att bygga.
Just teknikerna och materialen är något som kommer att stötas och blötas menar slottsarkitekten Jacob Hidemark. Som ung var han med när hans far Ove Hidemark ansvarade för återuppbyggnaden av eldhärjade Katarina kyrka på 1990-talet.
Först måste man göra en besiktning för att se över skadorna efter den enorma hettan och vattnet.
Notre-Dame är gjort av kalksten och olika sorters sten reagerar olika på värme. En del av valven har redan rasat in.
Yxa istället för motorsåg
Diskussionen om hur man ska bygga upp Notre-Dame har redan börjat. Det har exempelvis utsetts en arkitekttävling för spiran som föll under eldens härjningar.
Spiran är ett relativt nytt tillskott, den byggdes på 1860-talet och är färgad av den teknik man hade då.
En del kommer vilja att man bygger exakt som förr, att man använder yxa i stället för motorsåg, medan andra vill bygga i stål och betong.
Andra nöjer sig med att gamla material används, att man använder sig av samma sammanfogningsprinciper men med moderna verktyg förklarar Jacob Hidemark. Det viktiga är att katedralen kommer att kunna stå pall i ytterligare tusen år. Vilket gör armerad betong till ett osäkert material då den tekniken bara har funnits i 150 år.
Hidemark tror att valvkapporna kommer att byggas på gammalt sätt, medan takstolarna och vinden, dit inga besökare når kanske kommer att byggas med moderna tekniker.
Mycket beror också på vad det finns för dokumentation och underlag sedan tidigare. Det krävdes ett detektivarbete för att rekonstruera konstruktionen av Katarina kyrka.
En milstolpe
I Sverige är man generellt väldigt försiktig när det kommer till restaureringar, men så har det inte alltid varit förklarar Jacob Hidemark.
– På 1800-talet kände man inte alls samma ömhet inför gamla material, man var inte alls lika aktsam om originalet.
– Jag vet inte om man kommer vara lika försiktiga i Frankrike.
Tusentals ställningstagande kommer att behöva göras kring Notre-Dame, diskussionerna kommer att följas av hela världen menar Jacob Hidemark.
– Det här kommer att bli en milstolpe i den europeiska restaureringstraditionen som under århundraden har utvecklats åt olika håll.
Vanliga orsaker till bränder i kyrkor
Varje år skadas några kyrkor och byggnadsminnen av bränder i Sverige enligt Riksantikvarieämbetet. De vanligaste orsakerna är blixtnedslag, elfel, anlagda bränder eller att det slarvas i samband med renoveringar.
De senaste åren har även skogsbränder uppmärksammats som en risk, inte minst efter de många bränderna under sommaren 2018.
Sedan 2010 träffas flera myndigheter och organisationer regelbundet för att utbyta erfarenheter som rör brandskydd och så kallad restvärdesräddning för kulturarv. Det kan röra såväl byggnader och samlingar.
Källa: Riksantikvarieämbetet
