Desinformation, ryktesspridning och cyberattacker är alla metoder som används vid påverkan från främmande makter.

– Inte sällan överlappar de varandra, och arbetet mot desinformation under EU-valet är därför tätt sammankopplat med it-säkerheten, säger Mikael Tofvesson, avdelningschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Och därför gäller det att tänka brett.

Finns andra möjligheter

Om ett företag utsätts för ett dataintrång kan det till exempel finnas en poäng i att kolla om det finns någon anställd som jobbar med politik på frivillig basis, fortsätter han.

– För det kan faktiskt vara så att någon försöker tömma dens e-post. Antingen i syfte att lägga ut det, eller bara för att sedan kunna sprida ryktet om att personen blivit hackad – på så sätt kan de sprida felaktig information om innehållet men ändå skapa trovärdighet kring det.

Sofia Hellqvist, pressekreterare på Säkerhetspolisen (Säpo), säger att hotet från främmande makter antagit nya former de senaste åren.
Något som i mångt och mycket har att göra med digitaliseringen, varför behovet av högre it-säkerhet blivit allt viktigare.

– I dag finns andra möjligheter att hämta underrättelseinformation, och det handlar om att reducera sårbarheterna, säger hon.

Erbjuder rådgivning

För att skydda partier och andra aktörer involverade i EU-valet har myndigheten erbjudit rådgivning om hur it-säkerheten kan stärkas och hur risken för dataintrång kan minskas.

Rådgivningen bygger delvis på erfarenhet från tidigare incidenter i andra länder som Säpo dragit lärdom av – till exempel från valet i USA där mejl från Demokraterna läcktes.

– Jag kan inte gå in på några detaljer, men det handlar om it-säkerhet och att skydda det som är skyddsvärt, säger Sofia Hellqvist.