– Det går att se vilka affärer Sverige på ett tidigt stadium sagt nej till och vilka de valt att gå vidare med, säger Maja Åberg, som är policyrådgivare och sakkunnig med ansvar för bland annat vapenexportfrågor på Amnesty Sverige, om ISP:s nya information.

Hon kopplar offentliggörandet av vissa uppgifter till förra årets beslut om att öka transparensen gällande vapenexport. I rapporten från Inspektionen för strategiska produkter syns det vilka affärer som fått förhandsbesked, vilka som senare stoppats och vilka som genomförts.

Maja Åberg menar att resultaten är intressanta då det går att se att en del affärer får ett nej. Exakt vad för typ av vapen eller materiel det rör sig om går dock inte att utläsa, men allt får inte grönt ljus, menar Maja Åberg. Ett land kan till exempel få genomföra vissa affärer och inte andra.

– Till Turkiet var det till exempel fyra stycken godkända så kallade anbudsunderrättelser, vilket är steget efter förhandsbeskedet, och åtta stycken som stoppats, säger Maja Åberg.

Krav vid export

Ett av kraven för att få exportera vapen och annan krigsmateriel har länge varit att ett land måste respektera mänskliga rättigheter för att Sverige ska godkänna affären och i fjol infördes även ett demokratikriterium. Alla affärer som genomförs är dock beviljade undantag eftersom Sverige som regel inte exporterar vapen.

– Sverige har en förbudslagstiftning i grunden och därför är alla affärer resultat av ett undantag. Sveriges intresse eller bästa måste alltid gå först för att affären ska godkännas. Jag kan inte uttala mig om vilka intressen det rör sig om, säger Maja Åberg.

Hon menar att riskanalysen är viktig innan en affär godkänns. Nyligen kom den undersökande franska organisationen Disclose med uppgifter som avslöjade att svenska Saab 2000 Erieye använts i konflikten i Jemen, något som inte varit bekräftat innan.

– Det har spekulerats eller varnats för att Erieye skulle kunna användas i konflikten. Men det här är konkret fakta på bordet för första gången från en väldigt trovärdig källa, sa Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor och vapenexport på Svenska freds- och skiljedomsföreningen, till TT.

”Djupt problematiskt"

Enligt ett pressmeddelande från Svenska freds uppger ISP att inga nya affärer har gjorts med Saudiarabien och Förenade arabemiraten under 2018, men att exporten fortsätter på grund av tidigare beviljade affärer.

Svenska freds ordförande Agnes Hellström kallar det för ”djupt problematiskt” och hänvisar till att det rör sig om fortsatt export till icke-demokratier. Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska freds, menar att den svenska lagstiftningen möjliggör att stoppa följdleveranser om särskilda skäl finns.

– Det brutala krig som pågår i Jemen borde vara ett sådant, säger hon enligt en artikel på Svenska freds hemsida.

Maja Åberg på Amnesty efterfrågar i sin tur en större lyhördhet och medvetenhet inför att situationen i vissa länder kan förändras, och att det bör vägas in innan ett undantag som godkänner export fattas. Annars kan mänskliga rättigheter komma att riskeras på sikt. Brasilien är ett exempel på det. Sverige och Brasilien gjorde en affär värd omkring 40 miljarder kronor av JAS Gripen-plan år 2015, samtidigt som landets utveckling under president Bolsonaros styre nu har blivit mer oförutsägbar.

– Vår stående rekommendation är att hellre vara överdrivet försiktig, säger Maja Åberg.