– Det måste få kosta om man vill att folk ska minnas det som en fest, säger Tommy Andersson, professor i turistekonomi vid Göteborgs universitet.
Stockholm är en av de två slutkandidaterna till att stå värd för vinter-OS 2026.

Tommy Andersson, professor i turistekonomi vid Göteborgs universitet, är positivt inställd till ett vinter-OS i Sverige. Men han tror inte att Sveriges olympiska kommittés budget kommer att hålla.

Han pekar på att vinter-OS mellan 1960 och 2010 i genomsnitt har kostat två eller tre gånger mer än vad man budgeterat för.

OS i Sotji 2014 blev mer än fyra gånger dyrare än planerat.

Jag är absolut för att arrangera ett OS i Sverige, men jag tror att det blir väldigt svårt med den sparsamma budgeten man har lagt och använder för att få folkets stöd, säger han.

– Nu går man ut med ett nytt tankesätt att spelen ska vara mer sparsamma, men det är kanske lättare sagt än gjort. Man måste ju ha arenor och iordningställda anläggningar för att det ska bli ett bra evenemang.

Den planerade genomförandebudgeten för OS 2026 i Sverige ligger på 13 miljarder kronor, vilket är betydligt mindre än tidigare olympiska vinterspel.
Enligt en sammanställning gjord av den amerikanska tankesmedjan Council on foreign relations låg exempelvis budgeten för vinter-OS i Vancouver 2010 på 2 miljarder dollar, med en slutgiltig kostnad på 7,6 miljarder dollar. OS i Sotji hade en budget på 10,3 miljarder dollar, med en slutgiltig kostnad som blev flera gånger dyrare än budgeterat.

Löfte från sponsorer

Ett argument som ofta används för att peka på de positiva sidorna med att arrangera ett OS är att det kan öka turismen till landet även efter att spelen avslutats. Men det är inte något man kan räkna med, enligt Tommy Andersson, som tar OS i Barcelona 1992 som exempel.

– Forskningen stödjer inte det argumentet entydigt. När jag tittar på budgeten för Stockholm noterar jag att de tänker sig att det är klart 2026, men det är det inte om man vill öka turismen. Orsaken till att det blev så bra i Barcelona är att de satsade väldigt mycket efter OS och tog tillvara på möjligheterna som fanns. De arbetade upp marknaden efteråt. När jag tittar på budgeten för OS i Stockholm ser jag ingenting om detta och man verkar hoppas på att det ska bli så av sig själv. Det finns möjligheter, men man måste arbeta för dem, säger Tommy Andersson.

Enligt planen Agenda 2020 ska IOK, Internationella olympiska kommittén, skjuta till ett bidrag på runt nio miljarder kronor.

– Bidraget förändrar förutsättningarna, men jag tror fortfarande inte att det räcker. Mycket pengar ska komma från sponsorer och jag tycker att man bör börja jobba med advokater för att binda upp alla de goda viljor som hejar på nu. Nu är det många som säger ”javisst, detta ska vi fixa”, men det blir en annan situation i juni om Sverige får uppdraget, då är det många som har pratat om att hjälpa till, men ingen har ju egentligen på riktigt satsat några pengar. Man behöver få dem att lova ordentligt att de kommer hjälpa till, säger Tommy Andersson.

"Behöver inte vara kostnadsfritt"

Trots kostnaderna för ett vinter-OS finns det enligt Tommy Andersson många fördelar med att arrangera de olympiska spelen i Sverige.

– Jag tycker det är lite tråkigt att man måste försöka övertyga folk att det inte kostar någonting för att göra dem positivt inställda till detta. Jag ser vinter-OS som en fest både för idrottsintresserade och för många andra. Särskilt arrangörsstäderna måste se det som att de bjuder världen på en fest, det behöver inte vara kostnadsfritt utan är helt naturligt att det kostar. På plussidan finns mycket, man har roligt, man sprider sin bild över världen och får kanske andra effekter i form av mer turister och fler personer som idrottar i framtiden, säger Tommy Andersson.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel antal städer som vill arrangera OS 2026.