Han deltog i militärkuppen i Libyen 1969 som ledde Muammar Gaddafi till makten – men tillfångatogs, bytte sida och var senare med om att störta diktatorn. Nu leder Khalifa Haftar de östlibyska styrkorna som ryckt fram mot huvudstaden Tripoli.
Han har för länge sedan skrivit in sig i Libyens historieböcker, dessutom med råge. Nu befinner sig 75-åringen från Ajdabiya återigen i händelsernas centrum sedan hans styrkor i Libyens nationella armé (LNA) ryckt fram mot Tripoli som kontrolleras av den FN-stödda regeringen.
Khalifa Haftar är på många sätt en kontroversiell person. Flera av hans tidigare allierade har hoppat av från hans östlibyska styrkor, och kritiker har anklagat honom för att ge makt och inflytande till släktingar, däribland två av hans söner som fått höga militära positioner och egen brigad, skriver al-Jazira. Han har dessutom anklagats för krigsförbrytelser i samband med att han påstås ha beordrat utomrättsliga avrättningar vid belägringen av staden Darna, skriver The Guardian.
Fältmarskalken, som vanligtvis beskrivs som krigsherre, gjorde sitt första ordentliga avtryck som en av de unga officerare som hjälpte Muammar Gaddafi till makten i militärkuppen 1969, enligt al-Jazira.
Flyttade till USA
Ett drygt årtionde senare, 1980, utsåg Gaddafi sin nära allierade till befälhavare för de libyska styrkorna i kriget mot Tchad. Men 1987 tillfångatogs Haftar av Tchads försvarsmakt, och som ett snöpligt slut på sitt uppdrag vägrade Gaddafi att erkänna att Haftar agerat på uppdrag av Libyens regering eftersom diktatorn strax innan lovat att dra tillbaka sina styrkor från landet, skriver Newsweek.
Under sin tid i fängelse bytte han sida, frigavs och flyttade senare till USA. Den exakta tidpunkten är oklar och nämns inte i flera av de porträtt som finns av Haftar. Men enligt The Guardian skedde flytten runt 1990.
Haftar slog sig ner i närheten av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s högkvarter i Langley i delstaten Virginia. Valet av boplats har lett till spekulationer om huruvida han samarbetat med CIA, något som både underrättelsetjänsten och Haftar har nekat till, enligt Newsweek. Enligt al-Jazira bildade Haftar den libyska oppositionens väpnade gren under åren i USA.
Stöttade Gaddafi
Khalifa Haftar återvände till sitt forna hemland i samband med det Natostödda upproret 2011 – där Sverige deltog med spaningsflyg – och blev en av de viktigaste befälhavarna i rebellarmén i landets östra delar som var med och störtade Muammar Gaddafi, skriver BBC.
Tre år senare väckte han stor uppmärksamhet i samband med ett tv-sänt tal där han uppmanade befolkningen att störta det folkvalda parlamentet och landets generalförsamling. Med stöd av Egypten och Förenade arabemiraten inledde Haftar samma år en militäroffensiv mot dem som han stämplade som ”terrorister” i Tripoli och Benghazi, men utsattes för ett mordförsök och gick under jorden, skriver aj-Jazira. Han har senare vägrat att erkänna den FN-stödda enhetsregeringen i Tripoli (GNA), som han nu krigar mot, med motiveringen att den domineras av miliserna i huvudstaden.
Flera offensiver
Khalifa Haftar drabbades av en stroke i samband med ett besök i Jordanien i början av 2018, och flögs till Paris där han vårdades på sjukhus. När han återvände till Libyen inledde han en militäroffensiv mot islamistiska miliser i staden Darna, som fram till dess var den enda delen av nordöstra Libyen som legat utanför hans kontroll. I början av 2019 fortsatte han söderut med det uttalade målet att rensa området från ”terrorister” och kriminella grupper, skriver nyhetsbyrån AFP.
Libyens nationella armé intog med enkelhet regionens största stad och ett viktigt oljefält utan nämnvärda strider – och riktade därefter siktet mot Tripoli, en strid som har blivit nästa avsnitt i följetongen om honom.
