Incidenter med ryska stridsflyg och ökade spänningar på Nordkalotten lär komma upp när statsminister Stefan Löfven möter Rysslands president Vladimir Putin på tisdag. Och den frostiga grundtonen kommer knappast att ändras, tror Rysslandsexperten Martin Kragh.
Mötet, som är det första på tu man hand, sker i samband med konferensen Internationellt arktiskt forum i ryska S:t Petersburg. Enligt Löfvens pressekreterare kommer statsministern att ”lyfta för Sverige viktiga frågor”, utan att gå exakt in på vad samtalet ska handla om.
Möten på hög nivå mellan Sverige och Ryssland har varit få och frostiga särskilt efter annekteringen av Krimhalvön i Ukraina 2014. När utrikesminister Margot Wallström träffade sin kollega Sergej Lavrov i Moskva 2017 var det ingen varm stämning som förmedlades på presskonferensen, utan närmast ett konstaterande av att oenigheterna består. ”Vår relation är inte inne i sin bästa period”, sade Lavrov efteråt, enligt Yle.
Arktis och Östersjön
Något töväder i relationen kommer knappast tisdagens möte heller att leda till, enligt Martin Kragh, Rysslandsexpert vid Utrikespolitiska institutet.
– Grundtonen kommer inte att ändras, relationen kommer att förbli ungefär vad den är. Löfven kommer att bekräfta den officiella ståndpunkten om ryskt agerande i Ukraina och annekteringen av Krim, inblandningen i Syrien, och eventuellt händelserna i Östersjön. Den svenska regeringen kommer att använda mötet för detta, säger han.
Ryska militärplan som flyger över Östersjön utan transponder är en fråga som det kan komma ett utspel om, tror Kragh.
– Det ska bli intressant att se vad Putin kommer att nämna, det förblir oklart. En sak som diskuterats från ryskt håll är frågan om transponders på militärplan i Östersjön. Vid vissa tillfällen har planen agerat offensivt i luftrummet och det har lett till farliga situationer för både civila och andra militära plan. Ytterligare frågor som kan tas upp är Arktis och de ökade spänningarna på Nordkalotten.
Hålla igång dialogen
Mötet mellan Löfven och Putin kan ses som ett sätt att hålla den politiska dialogen i gång, även om det bara bekräftar existerande meningsskiljaktigheter. För Sverige handlar det om en tvåhövdad strategi, eller ”tvåspårspolitik” som regeringen kallar den: att fördöma brott mot folkrätten, men ändå ha utbyte på olika områden.
– Sverige har en bilateral agenda som är ganska aktiv med Ryssland trots allt; svenska företag har trots den ekonomiska nedgången fortfarande närvaro i Ryssland och vi har många gemensamma projekt kring till exempel bistånd och miljö som genomförts de senaste 25 åren, säger Kragh.
Det faktum att det i dagsläget saknas en specifik svensk-rysk fråga gör också att möten på hög nivå länderna emellan är glesa.
– Finland har en helt annan typ av relation till Ryssland som kräver en annan typ av utbyte, man bygger till exempel ett kärnkraftverk med ryska Rosatom. Sedan Palme förhandlade om territorialgränsen i Östersjön med Sovjet på 1980-talet har ingen sådan fråga funnits, säger Kragh.
Fakta: Internationellt arktiskt forum
Konferensen Internationellt arktiskt forum hålls i S:t Petersburg, Ryssland, den 9–10 april och årets tema är den arktiska regionen som ett hav av möjligheter, med betoning på transportfrågor.
Flera nordiska länder deltar på hög nivå, bland annat kommer Norges statsminister Erna Solberg och Finlands president Sauli Niinistö.
Huvudsyftet med forumet är att förbättra levnadsförhållanden i den arktiska regionen, bevara dess unika miljö och stärka det internationella samarbetet kring frågorna.
Källa: Regeringen, Arcticportal.
