– Det har en historisk betydelse. Man erkänner att svarta människor utsatts för rasism och orättvisor i århundraden, säger Kitimbwa Sabuni, ordförande för Afrosvenskarnas riksorganisation.

Han hoppas att resolutionen som EU-parlamentet antog i bred politisk enighet ska påverka svenska politiker och myndigheter.

– Det ger oss som arbetar med mänskliga rättigheter något att falla tillbaka på, säger Kitimbwa Sabuni.

I dag räknas hudfärg i regel inte som en kategori när man arbetar mot diskriminering i Sverige.

Istället ligger fokus på skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Det gör att orättvisor osynliggörs, menar Kitimbwa Sabuni.

– Svarta människor diskrimineras inte utifrån var de är födda utan just som svarta, säger han. I höstas tog länsstyrelsen i Stockholm fram en rapport som visade att afrosvenskar som är födda i Sverige och har treårig högskoleutbildning i genomsnitt har drygt 30 procent lägre lön än vita svenskar med samma utbildningsnivå.

– Lönegapet är större än mellan män och kvinnor. Ändå blev rapporten som ett tomtebloss som lyste till och försvann utan att plockas upp av politiker eller myndigheter. Man kan inte förhålla sig till svarta som grupp i Sverige, säger Kitimbwa Sabuni.