Många tror att kor måste mjölkas, att kött- och mjölkindustrin inte är sammankopplade och att gröna ängar är djurens vardag. Vi förklarar hur det egentligen ligger till.
En mjölkkos liv från kalv till slakt …
1. Eftersom kor är däggdjur producerar de mjölk först när de fått en kalv. Kon insemineras första gången när hon är drygt ett år gammal. När kalven föds tas den från sin mamma direkt eller inom ett dygn. Kalven placeras i en box på cirka en kvadratmeter där den får hållas i två månader. Sedan går den tillsammans med andra kalvar. Kalvens framtid bestäms av könet.
2. Mamman insemineras igen, en gång per år, fram till att hon är cirka sex år då hon skickas till slakt. Ungefär 60 procent av nötköttet i matbutikerna kommer från uttjänta mjölkkor.
3. Tjurkalvarna kan inte producera mjölk. Därför slaktas de före två års ålder.
4. Kvigkalvarna som i framtiden kommer att producera mjölk får stanna på gården. Vid drygt ett års ålder insemineras kon för första gången. När hon efter nio månader får en kalv, tas den ifrån henne. Och så fortsätter det.
”Ett öppet landskap kräver betande kor”
Beteskravet
Kravet på bete i Sverige innebär att korna ska vara ute sex timmar per dag i två, tre eller fyra månader (beroende på var i landet gården ligger). Fram till 2016 skulle korna vara ute i en sammanhängande period, men nu kan bonden själv välja vilka dagar korna ska vara ute. Även reglerna för hur betet ska journalföras ändrades. Tidigare var bonden tvungen att skriva vilken ko som var ute när. Det behöver hen inte längre. Om man följer minimikraven för bete innebär det att en mjölkko tillbringar över 90 procent av sitt liv inomhus. Nu vill flera branschorganisationer, politiker och bönder skippa beteskravet helt.
