Maja-Stina som inte vill uppge sitt efternamn är en av allt fler personer i Sverige som drabbas av psykisk ohälsa. I hennes fall har vägen varit lång och krokig för att reda ut vad hennes problem berodde på och samtidigt försöka ha kontakt med alla myndigheter, däribland Försäkringskassan, för att få hjälp och inte stå utan försörjning. Det har varit en väg kantad av mycket smärta, komplexitet och byråkrati.

– Alla dessa krav på att bevisa, intyga, ha på papper hur man mår har för mig endast bidragit till onödig stress och i mitt fall därmed sämre mående. Men att säga till Försäkringskassan att man behöver vara ifred för att må bättre går tyvärr inte ihop med deras direktiv, berättar hon.

Maja-Stina plågades under flera år av panikångest, utmattning och hög stresskänslighet. Därtill högt blodtryck och återkommande infektioner med feber. Efter många omvägar, tester och utredningar fick hon till slut diagnosen ME, eller kroniskt trötthetssyndrom. Att få en diagnos var på vissa sätt en lättnad för Maja-Stina, som på så sätt bättre kunde förstå varför hon mått så dåligt och kunde börja hantera sjukdomen och livet därefter. Men på ett annat område innebar beskedet istället en kraftig försämring.

– ”Vi tror ej på ME utan måste se till att få en annan diagnos på dig” fick jag som besked från Försäkringskassan. En ganska knäckande kommentar efter att ha kämpat i många år, säger Maja-Stina.

En följd av Försäkringskassans bedömning av diagnosen blev att Maja-Stinas läkare inte vågade skriva in diagnosen i läkarintygen då hon inte ville riskera att hennes patient nekades sjukskrivning. Läkaren menade att Försäkringskassans gjorde felaktiga bedömningar kring diagnosen. Detta innebar samtidigt att Maja-Stina inte kunde få det stöd från ME-vården som hon skulle haft rätt till annars.

Utförsäkrad

Sedan 2017 är Maja-Stina utförsäkrad och får alltså ingen sjukpenning överhuvudtaget. Beskedet från Försäkringskassan kom mycket plötsligt efter att både hennes tidigare handläggare och hennes läkare på vårdcentralen slutat, vilket satte henne i en mycket svår sits.

– Inom två veckor skulle läkarintyget kompletteras. De tyckte inte mitt intyg var ett hållbart underlag till sjukskrivningen eftersom läkaren inte kunnat dokumentera hur sjukdomen begränsar och påverkar min vardag. Jag begärde omprövning men det gav inget resultat, berättar hon.

Vårdcentralen nekade till och med Maja-Stina en ny läkartid. Anledningen de gav var att ”Försäkringskassan nekar ändå alla intyg gällande utmattningsdiagnoser just nu så vi kan inte slösa av våra läkares tid för att komplettera alla läkarintyg de skickar tillbaka”.

– Jag hade plötsligt ingen trygghet alls kvar varken hos läkaren eller från Försäkringskassan. Det var total förnedring från alla håll. Man tappar tyvärr förtroendet för dem som ska finnas där för att hjälpa en och eftersom jag har fått lägga fokus på arbetsprövning och att hålla huvudet över ytan har även alla kontakter med läkare blivit eftersatta. Det är inte helt enkelt att tvingas byta vårdcentral och lyckas hitta en läkare som orkar sätta sig in i allt och som jag själv dessutom ska känna förtroende för. Nu känner jag mig utsparkad och bortglömd, beskriver Maja Stina.

I dag lever hon på sin mans inkomst, något som har varit tungt att acceptera. Kampen mot myndigheterna och alla turer under åren har gjort att kroppen tagit än mer skada.

– Det jobbigaste med att vara utförsäkrad är sorgen över att jag nu har blivit permanent försämrad av stressen det hela inneburit. Jag har varit tvungen att delta i ett program via Arbetsförmedlingen samt att via detta program gå kurser och arbetspröva. Detta visade sig gå väldigt dåligt ihop med min sjukdom och stresskänslighet så nu mår kroppen därefter.

Maja-Stina beskriver att hon hade god kontakt med handläggare på Försäkringskassan fram till år 2010 då sjukförsäkringen gjordes om. Därefter blev den personliga kontakten mindre och kyligare. Nästa stora förändring var direktiven om lägre sjuktal år 2017, vilket kom att innebära slutet för Maja-Stinas ersättning.

– Bortsett att vara sjuk och inte fungera i vardagen så är det värsta med att vara sjukskriven stressen att behöva ”bevisa sin sjukdom” var tredje månad och skicka in nya läkarintyg till Försäkringskassan och sedan att vänta på om intyget skulle godkännas eller ej. Parallellt med stressen att man ”måste bli frisk” gör det tyvärr väldigt lite för tillfrisknandet. Jag har inte upplevt att jag getts tid att läka, så att säga.

Fler som drabbats

Hon är långt ifrån ensam att uppleva sig motarbetad i systemet. Enligt Johan Kaluza, doktor i företagsekonomi på Karlstads universitet måste du nästan ”vara frisk för att vara sjuk” för att klara av den arbetsbörda som stundtals hamnar på dem som ansöker om sjukpenning.

– Har du en klar diagnos, som till exempel benbrott, då innebär det här inte särskilt mycket jobb. Där finns en tydlig rehabilitering och arbetsbegränsning. Har du däremot en otydligare diagnos med en otydligare rehabilitering, då ökar graden av komplexitet. Både för dig och för handläggaren. Det kan vara när läkare ska komplettera intyg, eller när arbetsgivare ska göra komplicerade utredningar på arbetsplatsen. Det är då medborgaren måste börja arbeta, för att inte ha 0 kronor på sitt konto, beskriver han.

I höstas blev han klar med avhandlingen Sjukskrivnas arbetsbörda: Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati till vilken han har intervjuat både sjuka och handläggare. Resultatet gav ingen smickrande bild av hur systemet fungerar.

– I grunden skapades sjukförsäkringen för typ ”arbetaren på bygget”. Och försäkringen funkar för majoritetssamhället. Men det här sättet är nog inte till hjälp för de absolut svagaste, menar Johan Kaluza.

Konkret handlar det ofta om att Försäkringskassan behöver underlag för hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan för att kunna ta beslut om sjukpenning. Om det inte framgår tydligt på läkarintyget behöver dessa kompletteras. Ofta provar handläggarna att själva få fram en sådan komplettering, men de har samtidigt en skyldighet att informera om vad som sker i ärendet. När den som är sjuk då får ett brev om att läkarintyget måste kompletteras, börjar hen ofta själv aktivera sig, kontakta sin läkare av oro för att inte få sjukpenning. Ofta är de här informationsbreven skrivna på ett byråkratiskt sätt som kan upplevas hotfullt för någon som är skör.

– De som är vana vid att hantera myndigheter kommer inte ha några problem att förstå de här breven, men vad som händer med dem som inte klarar av att göra det här?

Efter 90 dagar sjukskrivning påbörjas en utredning där arbetsgivaren inkluderas för att se om arbetet går att anpassa på något sätt så att den anställde kan komma tillbaka med exempelvis andra arbetsuppgifter. Även i denna process kan den som är sjuk komma att blandas in, med blanketter som arbetsgivaren behöver fylla i.

– Det beror ofta på handläggaren situation, om hen är pressad skickar hen gärna vidare denna ”arbetsuppgift” till medborgaren, säger Johan Kaluza.

Efter 180 dagars sjukskrivning ska den sjukskrivna prövas på hela arbetsmarknaden, vilket innebär att det inte bara är arbetsförmågan på det nuvarande jobbet som ska utredas. Då kan det bli tal på ytterligare läkarintyg som beskriver arbetsförmågan på alla slags jobb.

Johan Kaluza menar att det är Försäkringskassans nya direktiv om lägre sjuktal som kom från regeringen år 2017 tillsammans med en ökad arbetsbelastning för handläggare som är de mest nutida anledningarna till varför fler drabbas just nu. Det förstnämnda kom även Försäkringskassans egen tillsynsmyndighet ISF fram till i en rapport.

– När Försäkringskassan övergår i att kontrollera läkarintyg istället för att samordna, måste den uppgiften tas av någon annan. Det syvende och sist faller det tillbaka på medborgaren, beskriver han.

Kortsiktigt tycker han att en del problem kan åtgärdas genom att ge handläggarna mer tid och resurser så att de inte behöver skjuta över arbetet på medborgarna. En annan idé är att rehabkoordinatorer (som införts i vissa landsting) sköter det samordnande arbetet mellan medborgaren, vården och arbetsgivaren medan Försäkringskassan uteslutande blir kontrollerande.

Sjukförsäkringen

ISF:s rapport (2018:16) ger kritik mot att Försäkringskassans direktiv ändrats var tredje år från 2012.

– När tillämpningen varierar över tid utan att några betydelsefulla regeländringar har genomförts för sjukförsäkringen kan det äventyra rättssäkerheten över tid. Dessutom kan tilltron till socialförsäkringssystemet påverkas, säger Inger Solberg, som varit projektledare för granskningen på myndighetens hemsida.

Syre har sökt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) för en kommentar utan resultat. Just nu pågår en utredning om hur sjukförsäkringen ska ändras. Utredaren Claes Jansson ska presentera slutresultatet i oktober 2019. Sjukförsäkringen har länge varit arena för en ideologisk skiljelinje mellan höger och vänster.

– Man har ända sedan sjukförsäkringens införsel haft en debatt om den är för strikt eller för slappt utformad – en pendelrörelse mellan bidragsfusk och tillgänglighet. Sjukförsäkringen handlar om subjektiva bedömningar, det är svårare än med föräldrapenningen eller pensionen. Man har inte landat i detta. Men det går att försöka göra den här pendelrörelsen så liten som möjligt, säger Johan Kaluza.

Skulle en basinkomst kunna ta bort de nuvarande problemen med det här systemet?

– Ja det skulle ju avskaffa pendelrörelsen. Om man pratar om en samhällsdröm där medborgarlön är längst bort och dagens försäkring är i andra änden, så kan man ju också tänka sig något mittemellan, till exempel ett system där en läkare säger att du är sjuk, då får du sjukpenning. Det skulle ta bort subjektiviteten i systemet, och medborgarna skulle inte behöva arbeta lika mycket. Men jag vet ju inte vad det får för effekter, säger han.