I den argentinska huvudstadens centrala delar ligger tio prydliga byggnader i perfekta linjer och i exakt samma höjd. På hustaken i området La Containera skiner rader av solpaneler. De moderna husen utgör en skarp kontrast till de betydligt enklare byggnaderna i övriga delar av stadsdelen, där husen byggts ut utan någon organiserad planering.

Villa 31 är den mest kända kåkstaden i huvudstaden eftersom den ligger så centralt. Sedan en tid tillbaka har dock myndigheterna börjat bygga hundratals nya bostäder här som alla blir försedda med solpaneler. Det ska säkerställa tillgången på el i ett område som alltid kännetecknats av bristande tillgång.

Under flera årtionden lovade stadens myndigheter återkommande att Villa 31 skulle rivas. Kåkstaden började breda ut sig för närmare 90 år sedan och har med tiden blivit en symbol för fattigdom – men också för de tusentals människor som bor här och lever sina liv här trots att de ofta är beroende av informella inkomster.

44 miljoner bor i kåkstäder

För tio år sedan togs ett beslut om att Villa 31 skulle moderniseras i stället för att rivas. Gatorna skulle få beläggning och de boende erbjudas besittningsrätt på sina bostäder. Tanken var att kåkstaden på sikt skulle förvandlas till ett av många vanliga områden i staden.

I Argentina är ”villa” det ord som används för slumområden eller kåkstäder, och en undersökning som gjordes förra året tyder på att det finns över 4 200 sådana områden i landet, och att runt 3,5 av Argentinas 44 miljoner invånare bor i dessa stadsdelar.

I centrala Buenos Aires beräknas 233 000 invånare bo i kåkstäder.
Omvandlingen av Villa 31 inleddes för ett par år sedan och i dag har området långsamt börjat förändras till en stad i staden. Området beräknas vara hem för drygt 43 000 invånare, och befolkningen har vuxit snabbt sedan millennieskiftet. Fler och fler familjer har med åren flyttat hit eftersom de inte har råd att hyra eller köpa en bostad på den formella marknaden.
– Vi kom hit för fyra år sedan efter att byggnaden där vi tidigare bodde brann ner och vi hamnade på gatan, berättar fyrabarnsmamman Valeria Barrientos för IPS.

Inga elavbrott längre

Nu bor hennes familj i ett av de moderna husen som har tillgång till el och varmt vatten med hjälp av solenergi – och drabbas inte längre av de återkommande elavbrott som så ofta inträffar i Villa 31.
– Det är en gåva från himlen, säger Valeria Barrientos.

Hennes familj har bott i området La Containera sedan hösten 2017, då de erbjöds att flytta hit eftersom de då bodde på en plats i Villa 31 där det ska byggas en ny väg. Familjen ska betala av sin nya bostad på 30 år.

Solpanelerna på trevåningshusen i La Containera förser bostäderna med el och soluppvärmda vattentankar erbjuder varmvatten.

Rodrigo Alonso är chef för företaget Sustentator, som arbetar med förnybara energikällor. Han berättar att de installerat 174 solpaneler på husen i La Containera.
– Första gången jag kom till Villa 31 blev jag förundrad över alla härvor av kablar som var dragna från elstolpar och fram till husen. Förändringen mot i dag är enorm eftersom de nya husen har en tryggad elförsörjning och överskottselen går ut i elnätet, berättar han.

Satsningen skapar oro

På en annan plats i Villa 31 pågår samtidigt uppbyggnaden av ytterligare 26 nya hus som också kommer att förses med solpaneler. Här kommer ett tusen nya bostäder att stå klara för att ta emot människor vars nuvarande hem måste rivas för att ge plats åt nya vägar i området.

Men det är också en satsning som skapat oro bland många i lokalbefolkningen.
– Vi oroar oss för att löftena inte ska hållas och att många familjer kommer att hamna på gatan, säger Héctor Guanco, som har bott med sin familj i Villa 31 i nästan 20 års tid, till IPS.

Facundo Di Filippo var den som drev igenom satsningen med att modernisera Villa 31. Men även han menar att satsningen kan innebära svåra prövningar för befolkningen i kåkstaden.

– Övergången från informellt till formellt kan innebära ekonomiska påfrestningar som blir svåra, eftersom de boende måste betala bolån, samt skatter och avgifter för den offentliga servicen, säger han till IPS.