Anhängarna drömde om frihet, självständighet från USA och en ny framtid för Iran. Men den islamiska revolutionens efterspel blev hårt och brutalt – och 40 år senare överskuggas det officiella firandet av en krisande ekonomi och försämrade relationer med Vita huset.
”Död åt Israel!”
”Död åt Amerika!”
Slagorden som blivit kännetecknande för revolutionen har återvänt till gatorna i Teheran. I februari 1979 störtades den persiska monarkin, Iran förändrades i grunden och Mellanösterns politiska karta ritades om.
Ceremoni i Teheran
Och under måndagen kuliminerade det statsfinansierade firandet av att det har gått 40 år sedan den shiamuslimske ayatolla Ruhollah Khomeini återvände från exilen och den allsmäktige shahen Mohammed Reza Pahlavi – som var nära allierad med USA och strävade efter att reformera Iran efter västerländsk förebild – störtades. Tusentals iranier trotsade regnet för att marschera mot Frihetstorget i huvudstaden och marschvägen kantades av modeller av iranska robotar.
Det som av regimen uppmärksammas som en högtidsdag ses förstås på motsatt vis av kritikerna. Och många som stod på ayatolla Khomeinis sida under den febrigt hoppfulla revolutionsyra som rådde i februari 1979 har senare kommit att ifrågasätta det repressiva och brutala styre som kommit att växa fram i Iran.
Oavsett politiska åsikter överskuggas det storslagna officiella revolutionsfirandet av en svårt sargad ekonomi, som delvis beror på inhemska problem, men också grundar sig i de sanktioner som följde president Donald Trumps beslut att dra USA ut ur kärnenergiavtalet. Iran har skakats av protester mot brist på mat, hög inflation och stigande priser – och från Teheran har officiella röster beskrivit Vita husets agerande som något som i det närmaste påminner om ekonomisk krigsföring.
Kritik mot USA
Inför folkmassorna på Frihetstorget förspillde inte heller president Hassan Rohani chansen att fördöma USA:s försök att isolera landet, enligt nyhetsbyrån Reuters. Han försäkrade också att Iran inte kommer att låta sig stoppas av fientligt inställda länder när det kommer till landets militära makt och robotprogram.
– Vi kommer inte att låta Amerika segra. Irans folk har och kommer att ha ekonomiska svårigheter, men vi kommer att övervinna problemen genom att hjälpa varandra, sade Rouhani.
Fakta: Tio dagar som förändrade Iran
Från ayatolla Ruhollah Khomeinis återvändande från exilen till störtandet av shahen Mohammed Reza Pahlavi och den 2 500 år gamla persiska monarkin. Revolutionen i Iran 1979 var över på tio dagar. Här är några nyckelhändelser:
1 februari 1979: Shialedaren ayatolla Ruhollah Khomeini gör en triumfartad återkomst till Teheran, efter över 14 år i exil. Då hade shahen Mohammed Reza Pahlavi redan flytt landet, efter månader av protester mot hans styre.
3 februari 1979: Khomeini håller sin första presskonferens och meddelar att han bildat ett råd som förbereder för bildandet av en islamisk republik.
4 februari 1979: Många inom flygvapnet hungerstrejkar för att visa sitt stöd för ayatollan, eftersom shahens styre fortfarande är på plats.
6 februari 1979: Mehdi Bazargan utses till premiärminister för en provisorisk revolutionsregering. I Teheran finns nu två rivaliserande regeringar. Miljontals människor deltar i prästerskapets dagliga demonstrationer till stöd för den provisoriska regeringen.
7 februari 1979: Mullor i staden Isfahan etablerar ett parallellt lokalt styre.
8 februari 1979: Över ett tusen uniformsklädda soldater går ut på Teherans gator till stöd för Bazargans provisoriska regering.
10 februari 1979: Soldater och beväpnade civila tar kontroll över östra Teheran. Politiska fångar släpps.
11 februari 1979: Anhängare till Khomeini stormar militärposteringar i nordöstra Teheran. Senare under morgonen tar beväpnade civila och armédesertörer kontroll över centrala Teheran. Bazargans regering meddelar senare att revolutionen har vunnit.
Källa: AFP
