Även om klimatmålet uppnås kommer en tredjedel av Himalayas glaciärer att smälta bort. Resultatet blir en humanitär katastrof – 240 miljoner människor är direkt beroende av glaciärerna för sin vattenförsörjning. På fälten nedanför lever ytterligare 1,65 miljarder som också kommer att påverkas.
Himalaya – även kallat Världens tak – är jordens största bergskedja. Smältvatten från de glaciärer som täcker de högst belägna delarna rinner nerför bergen till de närliggande dalarna och slättområdena, där det förser de människor som lever där med vatten.
Men vad händer om dessa glaciärer – till följd av klimatuppvärmningen – försvinner, helt eller delvis?
Denna fråga har engagerat 350 forskare och policyexperter från 22 länder och 185 organisationer under de senaste fem åren. Rapporten, som nu är klar, har genomförts på samma sätt som klimatpanelen IPCC. Den är också den första i sitt slag för denna region.
– Det här området kan liknas vid Asiens vattentorn. Det är det tredje största glaciärområdet efter Nord- och Sydpolen, säger Mari Albihn, miljö- och klimatrådgivare för Asien på Sida som varit med och finansierat rapporten.
Smälter bort
Forskarna, som har koordinerats av Centre for Integrated Mountain Development (ICIMOD), har studerat konsekvenserna för människorna i det så kallade Hindukush Himalaya, det vill säga den del av bergskedjan där Himalaya-massivet, K2 och andra av världens högsta berg ingår.
I detta område räknar forskarna med att 240 miljoner människor är direkt beroende av glaciärernas avrinning för sin vattenförsörjning, medan ytterligare 1,65 miljarder människor är beroende av samma vatten ”nedströms” – i dalgångarna och på slätterna i länder som Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan.
Rapporten visar att även om vi når det mest ambitiösa klimatmålet och lyckas bromsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, så kommer en tredjedel av glaciärerna i Hindukush Himalaya att smälta bort. Konsekvenserna beräknas bli enorma.
Mer extremväder
– Ett varmare klimat innebär mer extremväder. När isarna smälter och det blir varmare blir det svåra översvämningar vissa perioder, och svår torka under andra perioder. Detta kommer att påverka vattenförsörjningen, något som i sin tur kommer att påverka livsmedelstryggheten eftersom jordbruket påverkas. Även energiförsörjningen och risken för jordskred kommer att påverkas, säger Mari Albihn.
Om klimatmålet misslyckas, så att temperaturstegringen i regionen blir tre, fyra eller kanske till och med fem grader, kommer två tredjedelar av glaciärerna att ha försvunnit till år 2100.
– I så fall blir konsekvenserna ännu svårare. Vi vet dock inte med vilken takt den här temperaturstegringen kommer att ske. Det kan gå ännu fortare, men det är inget som denna rapport studerat, säger Mari Albihn.
Fakta: Parisavtalet
I december 2015 tog världsledare i Paris beslut om ett nytt klimatavtal rörande den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”väl under” två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1850-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta att tillföra växthusgaser till atmosfären.
Källa: FN-förbundet
