Den blocköverskridande pensionsgruppen är nu överens om vilken tidplan som ska gälla när pensionsåldrarna förändras. Anledningen är att vi svenskar ”lever allt längre och friskare liv”. Men de sista tolv åren i livet präglas fortfarande av sjukdom och ohälsa.
Nu finns ett färdigt förslag för när pensionssystemet kommer att förändras. Förändringarna sker stegvis, vart tredje år, med start nästa år. Summan av kardemumman är att vi kommer att få jobba allt längre – innan vi kan njuta av en eventuell ledighet.
Enligt det förslag som tagits fram i den blocköverskridande pensionsöverenskommelsen höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år, redan nästa år. Detta samtidigt som rätten att ha kvar sin anställning, den så kallade LAS-åldern, höjs från dagens 67 till 68 år.
– Vi ser en problematik i att människor som vill jobba kvar inte får det. Nu vill vi ge människor möjlighet att göra det, säger Mats Persson (L), ledamot i den pensionsgrupp som ligger bakom förslaget.
Tre år senare, år 2023, är det dags igen. Då höjs lägstaåldern för allmän pension ytterligare ett år till 63 år. Samtidigt höjs gränsen för garantipension från dagens 65 till 66 år, samt rätten att ha kvar sin anställning som då blir 69 år.
Gammal och sjuk
Ytterligare tre år senare, 2026, höjs gränserna för både allmänpension och garantipension med ännu ett år, till 64 respektive 67 år.
Orsaken, skriver regeringen i ett pressmeddelande, är att svenskarna lever allt längre och friskare liv. I snitt ökar medellivslängden med 3,5 timmar varje dygn.
Detta är dock en sanning med modifikation. Ja, svensken lever längre. Men är vi friskare än förut? Nja.
För några år sedan visade en stor internationell sammanställning, under ledning av Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) samt University of Washington, att vi svenskar visserligen har en relativt hög förväntad livslängd – knappt 82 år för båda könen. Men också att åren med god hälsa är betydligt färre: knappt 70 år (69,75).
Faktum är att svenskarna inte ens kvalar in på tio i topp-listan över antal år med god hälsa. En lista där Japan följt av Singapore, Andorra, Island och Cypern hamnar allra högst.
Kan påverka andra
Pensionsöverenskommelsen innebär alltså att pensionsåldern närmar sig åren med god hälsa, oavsett politikernas förhoppningar om ett ”långt och friskt liv”.
Mats Persson håller inte med.
– De rön som denna överenskommelse baseras på visar att vi lever längre och lägger till allt friskare liv. Det finns forskning som visar det, säger han.
Förändringarna kan komma att påverka tjänstepensionen, det vill säga den pension som arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att betala in.
– Men hur vet vi ännu inte. I dag är det exempelvis frivilligt för arbetsgivarna att fortsätta att betala in efter 65 år för dem som väljer att fortsätta jobba. Min känsla är att det är hyfsat många företag som gör det idag, men hur det blir framöver vet vi inte, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum, till TT.
Fakta: Pensionen
I dag har svenskar rätt att påbörja ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder, och de har rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Med det nya förslaget kommer detta åldersspann att förskjutas till 64–69 år i stället. Förändringarna sker successivt och kommer att vara helt genomförda år 2026.
Åldern för den så kallade garantipensionen höjs från dagens 65 år till 66 år (år 2023).
År 2026 knyts garantipensionsåldern, samt alla pensionsrelaterade åldrar, till en ny så kallad riktålder. Detta är ett helt nytt begrepp inom socialförsäkringssystemet där tanken är att dessa åldrar automatiskt ska justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Ju äldre vi blir, desto längre måste vi alltså arbeta.
Källa: Regeringen
