För några månader sedan nådde Candelario de JesúsChiquillo Cruz Mexikos södra gräns och mötte ett stängsel förstärkt med taggtråd medan polisen använde tårgas mot honom. Men i dag kan han fritt passera gränsen mellan Guatemala och Mexiko.

50-åringen som kommer från El Salvador döljer inte sin glädje över det välkomnande han fick andra gången som han försökte ta sig in i Mexiko.
– Det är en möjlighet jag har strävat efter länge, säger han när han möter IPS och visar de dokument han har fått från myndigheten i staden Tapachula, som ligger i delstaten Chiapas på gränsen till Guatemala.

Dokumenten kommer inom några dagar att omvandlas till ett humanitärt visum som ger honom rätten att bo och arbeta i Mexiko i ett år.
– Jag tackar Mexiko för möjligheten att kunna ta mig in i landet på laglig väg utan att utsättas för förföljelse. Det vi söker är möjlighet att arbeta, säger han.
Det har skett en helomvändning i Mexikos migrationspolitik sedan president Andrés Manuel López Obrador tillträdde den 1 december.

Den 17 januari beslutade regeringen att öppna gränsen för tusentals människor från San Pedro Sula i Honduras som färdats till fots i den så kallade migrantkaravanen på flykt undan våld, fattigdom och förtryck. Mexiko meddelade att de skulle utfärda humanitära visum till de centralamerikanska migranterna.

Helt ny hållning

Regeringen har också presenterat en ny plan som ger möjlighet för centralamerikaner att delta i utvecklingsprojekt i den sydöstra delen av landet. Detta går på tvärs med den hållning som fanns tidigare och som handlade om förstärkt gränssäkerhet och en militarisering av gränsen för att hålla migranter borta. Under den konservative presidenten Enrique Peña Nieto blev tusentals människor utvisade och dussintals dog efter att ha gett sig av längs farliga rutter i försök att komma undan polisen.

Samtidigt som den nya regeringen har tillträtt i Mexiko har fler än 15 000 centralamerikaner gett sig av i olika karavaner för att nå USA och de korsar nästan 390 mil i Mexiko på vägen.

Tonatiuh Guillén López, vid Mexikos migrationsmyndighet, säger att den nya inriktningen syftar till att skapa ett paradigmskifte när det gäller hur migranter behandlas.

Den 18 januari, när de första humanitära visumen utfärdades, förklarade Tonatiuh Guillén López att syftet är att stimulera rörlighet och utveckling i regionen. Det handlar bland annat om att förlänga arbetstillstånd för människor från Honduras och El Salvador, likt de som Mexiko redan beviljat migranter från Belize och Guatemala.

Anställda vid FN:s flyktingorgan, UNHCR, och Internationella migrationsorganisationen, IOM, arbetar med att se till att migranterna får humanitära visum.
– IOM arbetar i nära samarbete med myndigheterna för att förbättra förhållandena för migranter som anländer, säger Christopher Gascón, IOM:s representant i Mexiko.

Ingen lätt uppgift

Enligt uppgifter från det mexikanska flyktingorganet Comar har antalet asylansökningar från centralamerikaner ökat från drygt 3 400 år 2015 till nära 26 600 under förra året.

Sedan de nya reglerna infördes den 17 januari har drygt 7 800 migranter – omkring 6 400 vuxna och nära 1 400 barn – ansökt om skydd i Mexiko. De har ansökt om det humanitära visum som gäller ett år men som kan förlängas tre gånger, efter vilket de har möjlighet att beviljas permanent uppehållstillstånd i Mexiko.

Den stora majoriteten – drygt 6 000 personer – kommer från Honduras men det finns också sökande från El Salvador, Guatemala, Nicaragua och ett fåtal från Haiti, Brasilien och Kuba.

I december förklarade inrikesminister Olga Sánchez Cordero, i samband med att den nationella migrationsplanen presenterades, att Mexiko är det första landet i världen som anpassat sin migrationspolitik efter FN:s globala ramverk för migration som undertecknades i New York den 19 december förra året.
Den mexikanska regeringen skickar dock tvetydiga signaler när det gäller vissa delar. Enligt vissa kritiker är mottagandet av migranter ett slags godkännande av att låta Mexiko bli ett ”säkert tredjeland”, och stoppa migrationen till USA – vilket är ett krav från president Donald Trump.

Främja ekonomisk utveckling

En del av migrationsprogrammet som gäller arbete är också kopplat till ett amerikanskt investeringsprojekt som syftar till att främja den ekonomiska utvecklingen i södra Mexiko och länderna i den så kallade norra triangeln, El Salvador, Guatemala och Honduras.

Mexikos utrikesminister Marcelo Ebrard Casaubón meddelade den 19 december att den amerikanska regeringen kommer att investera 5,8 miljarder dollar för att skapa ekonomisk utveckling i den centralamerikanska regionen under de kommande fem åren, plus ytterligare 4,8 miljarder dollar i sydöstra Mexiko.

Den mexikanska regeringen talar om det som en slags Marshallplan (ett initiativ som handlade om att ekonomiskt bidra till att återuppbygga Europa efter andra världskriget). Skeptiker ser det mer som en upprepning av tidigare misslyckade investeringsprojekt i megaformat, som när högerregeringen under Vicente Fox ville skapa en kontroversiell frihandelszon och utveckla turismen i ett område där en stor andel av landets ursprungsbefolkning bor.

Det finns också frågor kring hur den mexikanska regeringen kommer använda de uppgifter som samlas in från migranter – som id-handlingar, foton, uppgifter om namn, ålder, bostadsort, samt information från fingeravtryck och ögonscanning. Vissa migrationsexperter ser insamlingen av uppgifter som en fortsättning på Méridainitiativet som var ett säkerhetssamarbete mellan USA, Mexiko och Centralamerika med syfte att bekämpa drogsmugglingen.
Den amerikanska kongressen har bidragit med 1,6 miljarder dollar som ska användas till bland annat olika typer av utrustning.

*Ángeles Mariscal har bidragit med rapportering från Tapachula och andra städer i delstaten Chiapas.