USA och talibanerna i Afghanistan har enats om ramarna för ett fredsavtal för det krigshärjade landet, meddelar USA:s särskilde sändebud Zalmay Khalilzad. Flera viktiga punkter behöver dock klaras ut – men USA:s tillförordnade försvarsminister Patrick Shanahan är optimistisk.
– Vi har ett utkast till ramverk som måste benas ut innan det kan bli en överenskommelse, säger Khalilzad till tidningen The New York Times och tillägger:
– Talibanerna har, till vår belåtenhet, gått med på att göra vad som krävs för att förhindra att Afghanistan någonsin blir en grogrund för internationella terrorgrupper eller individer.
Ramverket är efter många års haltande försök det närmaste man kommit ett slut på kriget i Afghanistan. Vid sidan av talibanernas garantier om att landet inte ska bli ett terrornäste ska det innefatta direkta samtal mellan talibanerna och regeringen i Kabul – samt att USA:s samtliga soldater, i nuläget cirka 14 000, dras tillbaka från landet.
Tunga punkter kvar
Enligt talibanerna finns en skrivning om att de utländska trupperna ska ha lämnat Afghanistan inom ett och ett halvt år – men det är något som USA förnekar, rapporterar Reuters. En annan mycket tung punkt som det inte finns någon tidplan för är när ett eldupphör kan inträda.
Patrick Shanahan låter samtidigt positiv om förhandlingarnas riktning:
– Det är uppmuntrande, säger han enligt AFP.
Mer tid att prata
En högt uppsatt amerikansk representant uppger dock att talibandelegationen bett om mer tid för att diskutera det amerikanska kravet på att talibanerna förhandlar direkt med Afghanistans regering.
Men landets president Ashraf Ghani anser att det är dags för talibanerna att på allvar börja fredsförhandla med hans styre.
– Jag uppmanar talibanerna att … visa sin vilja och acceptera afghanernas krav på fred, och inleda seriösa samtal med den afghanska regeringen, sade han i ett tv-sänt tal på måndagen enligt AFP.
Ghani underströk också att han inte vill ha utländska soldater i landet på lång sikt – en fråga som är en käpphäst för talibanerna. Ett av de ärkekonservativa talibanernas stora mål är att få ut de tusentals utländska soldater som de anser ”ockuperar” landet och återupprätta ett islamiskt emirat. Men de uppges inte vilja ha ett lika strikt samhälle som 1996–2001, när de hårdfört styrde Afghanistan.
"USA-marionetter"
Ghanis tv-tal hölls efter att USA och talibanerna avslutat sina samtal i Qatar efter sex dagar långa diskussioner. Regeringen har klagat över att ha blivit utesluten från samtalen och varnat för att ingen fred är möjlig utan Kabuls godkännande. Talibanerna har dock vägrat föra samtal med Ghanis regering, som man kallat för USA:s marionetter.
Zalmay Khalilzad reste från Qatar till Kabul på söndagen.
Samtidigt uppger en högt uppsatt källa på Italiens försvarsdepartement att landet överväger att inom ett år dra tillbaka sina soldater från Afghanistan. Det är oklart om det har med förhandlingarna mellan USA och talibanerna att göra. Italiens försvarsminister Elisabetta Trenta är del av den populistiska Femstjärnerörelsen som länge har ifrågasatt närvaron i Afghanistan.
Bakgrund: Kriget i Afghanistan
Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.
Efter 2014 fanns det i landet cirka 8 400 amerikanska soldater och runt 5 000 från övriga Natoländer. USA:s president Donald Trump har det senaste året genomfört en viss ökning, nu finns cirka 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan. Trump har också lämnat över många av de strategiska besluten om exempelvis flygräder till lokala militära befälhavare till skillnad från företrädaren Barack Obama som var mer restriktiv med vad USA:s trupper fick göra.
