– Nu har regeringen stöd från alla håll för att skrota fredssamtalen och trappa upp militärt mot ELN, säger Sergio Triana, Colombiakännare och doktorand i kriminologi vid Cambridge University till TT.

Det var i torsdags som gärningsmannen körde en bil fylld med omkring 80 kilo sprängmedel in på ett område där en ceremoni pågick för nya poliskadetter. 21 människor dödades, inklusive gärningsmannen.

”Insatsen som genomförts mot denna institution och dess trupper är legitim enligt krigets lagar, det finns inga icke-stridande bland offren”, skriver ELN i ett uttalande på måndagen där man bekräftar att man legat bakom attacken.

Ensidigt eldupphör

Gerillan konstaterar att de dödade poliskadetterna utbildats för att kunna delta i underrättelse- och militärinsatser. Dådet beskrivs som ett svar på att regeringen inte respekterat ett ensidigt eldupphör som rebellerna utlyst över julhelgen.

”Presidenten respekterade inte denna fredsgest”, skriver ELN och hänvisar bland annat till en attack mot ett av gerillans läger den 25 december.

”Det är orimligt att vi, när regeringen attackerar oss, inte ska kunna svara i självförsvar”, skriver man i uttalandet.

Det är svårt att avgöra vilka bevekelsegrunder ELN haft för att genomföra en så pass allvarlig attack just nu, konstaterar Sergio Triana. Historiskt sett har spektakulära dåd använts av gerillagrupper för att sätta press på regeringen i syfte att nå något specifikt mål.

Risk för våldsspiral

Men om ELN hoppats tvinga tillbaka regeringen till förhandlingsbordet är de helt fel ute.

– Detta kommer att få motsatt effekt, och riskerar i värsta fall att leda landet in i en ny våldsam konfliktspiral, säger Sergio Triana.

– Men ingen har lyckats vinna ett krig mot en gerilla enbart genom militära insatser.

Han påpekar att ELN nu är fullständigt isolerade. Under söndagen demonstrerade tusentals människor på flera håll i landet för att fördöma gerillans attack, den dödligaste i huvudstaden sedan 2003. Och så gott som samtliga politiska läger har slutit upp bakom regeringen efter attacken.

Avbrutna fredssamtal

Upptrappningen kan innebära spiken i kistan för fredssamtalen med ELN. De inleddes i februari 2017 under Colombias förre president Juan Manuel Santos. Året före nådde han ett historiskt fredsavtal med den större Farc-gerillan som omvandlats till politiskt parti. ELN betraktas som den sista aktiva rebellgruppen i landet.

Men samtalen har satts på paus av Santos konservative efterträdaren Iván Duque, som kräver att gruppen släpper personer som tagits som gisslan och upphör med attacker. Efter torsdagens dåd meddelade han att Colombia kommer att återaktivera arresteringsorder mot tio ELN-medlemmar som varit en del av gruppens förhandlingsdelegation under samtalen i Kuba.

– Vi hoppas att regeringen kommer att ge oss garantier för återvändandet, säger ELN:s huvudförhandlare Pablo Beltran.

Han försvarar det blodiga dådet.

– Ingen kan begära att vi sitter stilla i båten om vi är under attack. Men jag skulle vilja att spänningarna minskar så att diskussionerna kan återupptas.

Enligt honom visste inte delegationen eller gerillans centralkommitté om att attacken skulle genomföras.

– Vi har varit i Kuba i åtta månader. Planerna får våra fronter i Colombia är inte beroende av oss, säger han, och nekar samtidigt till att attacken utfördes av en utbrytargrupp som skulle vara motståndare till fredsförhandlingarna.

– ELN har på alla fronter respekterat avtalet vi skrivit här. Men sedan president Iván Duques regering tagit över har vi attackerats mycket och det får oss att inte vilja vänta längre på den andra sidan, säger han.

Risken är att förra veckans attack kommer att väcka en hatstämning i ett land som har en historia av mord på politiker och aktivister.

Det finns oroande tecken på att denna terrorattack kommer att användas av hårdföra högergrupper för att piska upp en hatstämning mot fredsprocessen, uppgörelsen med Farc och mot all typ av opposition mot regeringen.