Efter nästan två år med sina partikamrater vid den amerikanska kongressens roder står Donald Trump inför ett nytt politiskt läge. När Demokraterna tar över majoriteten i representanthuset väntar troligtvis fler konflikter och hårda granskningar av den republikanske presidenten.
I fyra år har Republikanerna haft majoritet i båda kamrarna. Men när den 116:e kongressen samlades i Washington DC på torsdagen såg spelplanen annorlunda ut. Demokraterna, som tog över kontrollen av representanthuset, får för första gången möjlighet att där utmana mannen som de flesta av partimedlemmarna anser olämplig som USA:s president.
– Donald Trump har tidigare haft en republikansk kongress. Den har inte alltid varit framgångsrik för honom, men han kommer att få det mycket svårare nu, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Demokraterna får stora möjligheter att driva sina egna frågor. De kommer att introducera lagförslag, få ett viktigt initiativ i budgetprocessen och också ha makt över undersökningar och utredningar.
Utredningar
Trumps tid i Vita huset har kantats av kontroversiella beslut som fått såväl politiker som rättighetsorganisationer att ringa i varningsklockorna. Men presidenten har i stor utsträckning undkommit granskningar i den republikanskt styrda kongressen. Med demokrater som ordföranden i representanthusets alla utskott väntas det bli ändring på det.
Partiet kommer sannolikt att gräva djupare i allt från frågan om rysk påverkan på presidentvalet 2016 till Trumps vägran att offentliggöra sin självdeklaration. Det finns också möjlighet att dra i gång en riksrättsprocess, även om det är oklart huruvida Demokraterna väljer den vägen.
– Representanthusets utredningar kommer säkert att få fram en hel del information som kan komma att skapa politiska problem för president Trump, säger Blanck.
En riksrättsprocess skulle dock med största sannolikhet självdö eftersom det krävs att två tredjedelar av senaten röstar för att avsätta presidenten. Och i senaten har Republikanerna fortsatt majoritet, 53 av de 100 platserna.
Splittringar
Demokraterna är samtidigt splittrade kring hur de ska hantera presidenten. Många nyinvalda ledamöter representerar en mer stridlysten och progressiv falang som vill gå på offensiven medan andra varnar för att det kan slå tillbaka mot partiet eftersom Trump kan utmåla sig som offer för en omogen smutskastningskampanj.
Frågan som hela tiden kommer att finnas i bakhuvudet är hur man ska gå till väga för att besegra Trump i presidentvalet. Ska man välja en radikal linje eller en mer centristisk?
Uppgiften att hålla ihop den demokratiska majoriteten har landat på Nancy Pelosi – som blev vald till representanthusets talman. Hon är rutinerad och skicklig. Men jobbet kompliceras av att flera demokrater de kommande månaderna väntas tillkännage sina presidentvalskandidaturer och därmed kommer att driva sina egna linjer hårt.
Hård linje
Det är svårt att sia om hur Trump kommer att klara av den nya verkligheten i kongressen, enligt Blanck som beskriver en president som förlorat många medarbetare och allt mer tycks dra sig in i ett hörn. Samtidigt har han stöd hos den väljarbas som troget står vid hans sida.
– Trump har haft en huvudsaklig linje som varit mycket framgångsrik för honom och det är att spela hårt. Det är svårt för honom att lägga om sin kurs och han kommer troligtvis att fortsätta som tidigare, säger Blanck.
– Samtidigt tyder förlusten i representanthuset på att en del väljare som stödde honom numera är mer tveksamma. Presidenten befinner sig i en väldigt ovan situation och det är oklart hur han kommer att klara av den.
Bakgrund: USA:s 116:e kongress
USA:s 116:e kongress pågår mellan den 3 januari 2019 och den 3 januari 2021, under de två sista åren av president Donald Trumps mandatperiod. Efter mellanårsvalet i november stod det klart att Demokraterna kommer att styra i representanthuset medan Republikanerna behåller majoriteten i senaten. Demokraterna har 235 av de 435 platserna i representanthuset och Republikanerna 53 av senatens 100 platser.
Kongressen är den lagstiftande makten, dess båda kammare måste godkänna en presidents reformförslag innan de kan träda i kraft. Kongressen beslutar även om skatter och anslag samt godkänner ministrar, domare och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.
Det parti som har majoriteten i representanthuset utser talmannen, nummer tre i ”successionsordningen” till Vita huset efter vicepresidenten. Nummer två i rang kallas majoritetsledare, hen sköter det dagliga arbetet i kammaren och försöker skapa konsensus bakom lagförslag. Nummer tre är majoritetsinpiskaren, som försöker få partikamrater att rösta ”rätt”.
På minoritetssidan och i senaten finns liknande ledarhierarkier, även om senaten inte har någon talman. Dess högste ordförande är i stället vicepresidenten. Om en omröstning i senaten slutat lika får vicepresidenten avgöra frågan.
Källor: House.gov, kongressens informationssajt Conginst.org, Real Clear Politics med flera
Fakta: Donald Trumps popularitet
42,7 procent av amerikanerna anser att Donald Trump gör bra ifrån sig medan 52,2 procent är av motsatt åsikt.
36,8 procent anser att landet utvecklas i rätt riktning medan 55 procent tycker att USA har slagit in på fel väg.
20,1 procent av amerikanerna tycker att kongressen gör ett bra jobb. 69 procent gör tummen ner för de folkvalda.
Källa: Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar
