De flesta av oss som förespråkar ökad djurrätt hamnar ofta i samtal med andra människor kring hur djur behandlas i samhället och om det är moraliskt försvarbart att använda sig av djurs kroppar för mat, kläder, arbete med mera. Vi djurrättsaktivister och veganer har lagt mycket jobb på att ifrågasätta hur vårt samhälle utnyttjar andra djurs kroppar men inte lika mycket kring ägandefrågan. Detta är ett område som vi bör lyfta mer.

Fler människor väljer att sluta konsumera djurs kroppar men konsumentmakt förändrar tyvärr inte lagstiftning. Djurindustrin är den största boven när det gäller att djur fortsätter exploateras och djurindustrin exploaterar djur för att de vill maximera vinst. Kapitalism helt enkelt. Det är en liten grupp företag och aktieägare som tjänar en förmögenhet på djurexploatering.

Men vi samhällsmedborgare måste fråga oss: Varför är det lagligt att äga en annan varelse? Varför får man köpa och sälja kor, grisar, hundar med mera? Det är ingenting som är naturligt eller nödvändigt.

Utifrån ett djurrättsperspektiv måste ägandet av andra arter utmanas och på sikt upphöra. Detta kan endast lösas genom att djur upphör att vara egendom i lagen och tillåts vara juridiska personer. Om djur upphör vara egendom i lagens ögon då skulle djurindustrin inte kunna tjäna pengar på djurs kroppar längre och våldet mot djur skulle minska dramatiskt.

Upphörandet av ägandet skulle också leda till att vi människor måste omorganisera vårt samhälle då fler arter är juridiska personer och vår relation till dem kommer förändras.

En indisk högsta domstol i Punjab och Haryana har erkänt djur som juridiska enheter, vilket kan innebära att fler i djurriket kommer behandlas likt juridiska personer, samtidigt ska alla mänskliga invånare i lagens ögon ses som ”in loco parentis”, alltså som en form av vårdnadshavare.

Vem vet, när ägandet upphör och kapitalister förbjuds att exploatera djur, då kanske vi blir djurens vårdnadshavare och inleder en ny relation mer fri från förtryck.