I Finland slutade förhandlingar mellan arbetstagarorganisationen Industrifacket och arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin utan resultat i går söndag. Därmed gick vid midnatt gick omkring 100 000 finländare ut i strejk. 

Strejkerna kan leda till att tillgången till läkemedel, bränsle och uppvärmningsolja försvåras, särskilt om strejkerna drar ut på tiden, skriver Yle.

Konflikten i Finland gäller ett nytt kollektivavtal för teknologisektorn, kemiindustrin och den mekaniska skogsindustrin. Ett av Industrifackets viktigaste krav är att slopa den arbetstidsförlängning på 24 timmar per år, som infördes i samband med konkurrenskraftsavtalet.

Riksförlikningsman Vuokko Piekkala säger till nyhetsbyrån STT att det är oklart när nästa förhandling förs.
– Man har kommit överens om allt förutom löneökningsprocenten. Åsikterna om det här är väldigt långt ifrån varandra, säger Piekkala med betoning på väldigt till STT.

Riksförlikningsman Vuokko Piekkala säger att det är oklart när nästa förhandling förs.

– Man har kommit överens om allt förutom löneökningsprocenten. Åsikterna om det här är väldigt långt ifrån varandra, säger Piekkala med betoning på väldigt till STT.

Frankrike fortsatt lamslaget

Även Frankrike strejkar. Facken varnar för en andra våg av protester i morgon tisdag, en uppföljning på de stora demonstrationer som samlade upp emot en och en halv miljon runt om i Frankrike förra veckan.

Båda parterna säger att de inte tänker ge vika. Fackförbunden säger att strejkerna fortsätter till president Emmanuel Macron drar tillbaka planerna på en pensionsreform.

– Vi är redo att fortsätta till jul, säger Laurent Djebali, generalsekreterare på fackförbundet Unsa-RATP – som bland annat organiserar anställda vid tunnelbanenätet i Paris – till tidningen Le Parisien

Macron har lovat att reformera det franska pensionssystemet, som han har beskrivit som kaotiskt, orättvist och dyrt. I huvuddrag går Macrons pensionsreform ut på att höja pensionsåldern från 62 till 64 och införa ett pensionssystem ”efter poäng”.

Fackförbunden anser att reformen skulle missgynna flera grupper, bland annat drabba de med minst inkomster och offentliganställda.