Bakom rapporten Bortvald på grund av ålder – åldersdiskriminering vid rekryteringar står Delegationen för senior arbetskraft och två docenter i nationalekonomi, Stefan Eriksson vid Uppsala universitet, och Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet.

De skriver att arbetsgivare kan ha stereotyper om vilka yrken som är ”manliga” respektive ”kvinnliga” och att uppfattningar kan variera med arbetstagarens ålder:

”För yngre arbetstagare kan arbetsgivare dessutom tro att kvinnor är mer produktiva än män, särskilt i västvärlden där kvinnor numera, i genomsnitt, har längre utbildning och bättre betyg än män. Å andra sidan kan arbetsgivare uppfatta yngre kvinnliga arbetstagare som mindre produktiva än yngre manliga arbetstagare eftersom yngre kvinnor, i genomsnitt, tenderar att ha fler avbrott från arbetsmarknaden på grund av till exempel föräldraledighet”.

Åldersdiskriminering innebär att göra åtskillnad mellan människor baserat på deras ålder och ålder är en av de sju diskrimineringsgrunderna i den svenska diskrimineringslagen. En arbetsgivare får alltså inte diskriminera en arbetssökande varken direkt genom att välja att inte anställa på grund av ålder eller indirekt genom att till exempel använda kriterier som framstår som objektiva men som faktiskt missgynnar äldre.

Men ett problem är att åldersdiskriminering ofta är svårt att mäta, enligt rapportförfattarna, och orsaken är att ett rekryteringsbeslut ofta påverkas av flera faktorer varav en del endast observeras av arbetsgivaren.

Rapporten bygger på en studie från 2015–2016 där 6 000 fiktiva jobbansökningar skickades ut till 2 000 arbetsgivare. I experimentet ingick låg- och medelkvalificerade yrken och resultatet visade ett tydligt negativt samband mellan ålder och sannolikheten att bli kontaktad.

Att åldersdiskriminering börjar redan efter 40 överraskade forskarna.

– Vi hade en hypotes innan studien att det skulle finnas en brytpunkt i 55-årsåldern. Tittar man på arbetsmarknadsstatistik på arbetslöshet och chanser att få jobb ser det ut som att det händer något där. Det var förvånande att det startade så pass tidigt, säger Magnus Carlsson till Ny Teknik.

Hos arbetsgivarna fanns  ofta en bild av att äldre är mindre anpassningsbara, flexibla och lättlärda, men enligt Magnus Carlsson saknas stöd i forskning för att äldres arbetsförmågor försämras på detta sätt.

Rapportförfattarna lyfter förslaget att göra diskrimineringslagen striktare men uttrycker tveksamhet mot att åtgärden är effektiv. Men ska fler arbeta längre upp i åldrarna krävs åtgärder för att motverka åldersdiskriminering. 

– Man måste arbeta brett. Det handlar om att stärka lagstiftningen; vi vet till exempel att det är väldigt få arbetsgivare som fälls för åldersdiskriminering. Men det handlar också om att arbeta med attitydförändringar, om det nu är så att det inte ligger så mycket sanning i de föreställningar arbetsgivarna har, säger han.