Nya försök att nå fred i den långdragna konflikten på Cypern inleds på fredag. Det är första gången sedan FN-medlingen på ön föll samman för två år sedan som de grek- och turkcypriotiska parterna sitter ner tillsammans.
Med ett stort leende på läpparna och armarna korsade framför sig i en simultan handskakning med båda de cypriotiska ledarna ser FN:s generalsekreterare Antonio Guterres ut att tro att en fredsuppgörelse är nära förestående. Det var 30 juni 2017. Några dagar senare föll förhandlingarna mellan den omtvistade Medelhavsöns två delar samman. En nedstämd Guterres fick lämna samtalen i Schweiz – återigen utan att FN nått en lösning på den långdragna konflikten.
Sedan dess har inga formella förhandlingar skett – fram tills nu.
Många rundor
Försöken att återförena Cypern har pågått sedan 1974, då en grekiskstödd militärkupp på ön fick som följd att Turkiet invaderade Cyperns norra delar. Den grekcypriotiska sydliga delen är den som formellt är erkänd som ett land. Den turkcypriotiska delen i norr har bara erkänts av Turkiet och ses av Grekland som en ockupation.
Sedan dess har FN vid flera tillfällen försökt att hitta en lösning på konflikten, som har inneburit stort lidande för vanliga människor. Till en början företrädde FN linjen att Cypern skulle vara en enhetsstat med en regering och ett medborgarskap. I en sådan stat skulle grekcyprioterna vara i majoritet – så de gjorde tumme upp, till skillnad från turkcyprioterna. I början av 2000-talet bytte FN linje till att ön kan styras enligt schweizisk modell som en stat med två kantoner och roterande presidentskap. Det var mer populärt hos turcyprioterna som röstade ja till förslaget i en folkomröstning. Grekcyprioterna röstade nej.
Stora förhoppningar
Inför de FN-ledda samtalen i Schweiz 2017 var förhoppningarna om en lösning större än på många år. FN hade jobbat sedan 2014 med att få de båda lägren att närma sig varandra. Men förhandlingarna kraschade. FN var tystlåtna kring vad som gått snett, men enligt diplomater handlade det om att Turkiet inte var villigt att ta hem de soldater de har stationerade på Cypern – ett av grekcyprioternas krav.
Sedan dess har FN:s nytillträdda särskilda sändebud i Cypernkonflikten, Jane Holl Lute, inlett sitt inte helt enkla uppdrag. 2018 frågade sig den amerikanska tidningen Pass Blue, som bevakar FN, om Lute är kapabel att ”utföra mirakel” på Cypern.
Cyprioter på båda sidor vill att deras ledare ska hitta ett sätt att komma överens, säger Kalliope Agapiou-Josephides, statsvetare vid Cyperns universitet i Nicosia, till TT. De många misslyckade försöken har gjort dem försiktiga i sina förväntningar – men nu känner de hopp.
Gas tvistefråga
Fredagens möte, lett av FN, är ett första försök att få parterna att gå in i en ny runda av förhandlingar.
– Men att ta sig från ett sådant möte till att enas om att starta en ny fredsprocess, det är inte säkert att det blir enkelt, säger Agapiou-Josephides.
Det som främst gör förutsättningarna sämre denna gång är de upptrappade spänningarna i östra Medelhavet kring de gasfyndigheter som gjordes där i våras. Då Turkiet inledde borrningar i området protesterade grekcyprioterna varpå Ankara skickade militär för att bistå i att skydda borrningsfartygen i ett tilltag som fördömdes av både USA och EU.
– Innan dess hade parterna enats i frågan om fyndigheter i områdena runt Cypern och det ansågs vara ett avslutat kapitel. Nu har det öppnats igen och blivit ett stort bekymmer, säger Agapiou-Josephides.
Men det finns också positiva tecken. Under sommaren beslutade de båda sidorna att för första gången harmoniera sina mobilnät. Det historiska första samtalet ringdes – mellan den grekcypriotiska ledaren Nicos Anastasiades och hans turkcypriotiska dito Mustafa Akinci.
