Under 2011–2016 påbörjades i genomsnitt försök på cirka 1 200 nya djur varje dag – nästan 445 000 djur per år – i Sverige. Utöver det används varje år ungefär sex miljoner fiskar vid provfiske och studier av fiskebestånd.

Innan ett försök påbörjas måste det godkännas av en djurförsöksetisk nämnd. Landets sex nämnder består alla av fjorton ledamöter: två jurister, sex personer som arbetar med djurförsök och sex lekmän som representerar allmänheten samt djurskyddsorganisationer.

Enligt Jordbruksverkets statistik godkändes över 98 procent av alla ansökningar som kom in till nämnderna under 2014–2016. År 2016 inkom 749 ärenden till nämnderna – sju fick avslag.

Enligt lag får djurförsök inte göras om alternativ finns, men det är inte nämndernas uppgift att utreda om andra metoder kan användas. Det ska forskarna själva göra.

Pengar till SLU

Nu har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fått ett bidrag på 224 000 kronor från Sveriges djurskyddsförening, för att förbättra djurskyddsarbetet i de djurförsöksetiska nämnderna.

– Vi har gett pengarna till forskaren och docenten Helena Röcklinsberg vid SLU som ansökte hos oss om medel för att kunna genomföra ett pilotprojekt för att förbättra arbetet i de djurförsöksetiska nämnderna, säger Johan Beck-Friis, generalsekreterare på Svenska djurskyddsföreningen.

Han fortsätter:

– Svenska djurskyddsföreningen är en av de två djurskyddsorganisationer i landet som bemannar de djurförsöksetiska nämnderna. Vi vill hjälpa och stärka våra ledamöters arbete i nämnderna. Genom en objektiv kartläggning av nämndernas arbetssätt blir det förhoppningsvis lättare att ändra en upplevd obalans i beslutsmakten så att djurskyddsaspekterna får större genomslag.

Pilotprojektet kommer att pågå under sex månader och förhoppningen är att det ska lägga en grund för fortsatt forskning inom området.

– Pengarna ska gå till en tre månaders projekttjänst vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa på SLU. Projektutföraren ska ha minst masterexamen och granska hur 18 slumpvis utvalda godkända ansökningar från de djurförsöksetiska nämnderna uppfyller lagens formella krav, hur den etiska dimensionen är hanterad i besluten och vilka kategorier av ledamöter som har yttrat sig i beslutsprocessen. Helena Röcklinsberg blir handledare tillsammans med en erfaren etolog och resultaten ska förhoppningsvis kunna ge en större tyngd åt djurskyddsarbetet i nämnderna, säger Johan Beck-Friis.

”3R” – refine, reduce, replace – är ett uttryck som används i debatten kring alternativ till djurförsök. Men när det handlar om att förfina, minska och/eller ersätta djurförsök, är det oftast de två första som diskuteras. Johan Beck-Friis hoppas att projektet ska kunna fokusera mer på 3R.

– Vi hoppas att forskningsprojektet ska stärka arbetet i nämnderna så att både lagliga och etiska krav säkert uppfylls. Det är viktigt att fokus på 3R  ökar, vi hoppas att resultaten av studien kommer att minska risken att djur utsätts för onödigt lidande, säger han.

På vilket sätt finns den risken i dag? 

– Om djurskyddets företrädare inte har tillräcklig kunskap, erfarenhet eller pondus att bli tagna på allvar riskerar försök som kanske borde ges avslag att bli godkända, säger Johan Beck-Friis.

I ett pressmeddelande från SLU beskriver Christine Jakobsson, som är ansvarig för fundraising, vad de tycker om donationen:

– SLU och dess forskare är oerhört glada för detta samarbete och mycket tacksamma för Svenska djurskyddsföreningens betydelsefulla donationer.

Djurens rätt hoppar av

Djurens rätt har under 37 år varit en av de djurskyddsorganisationer som har haft representanter i nämnderna. Men i år valde organisationen att inte nominera några ledamöter.

– De ledamöter som Djurens rätt nominerat till nämnderna genom åren vittnar om att det är svårt att få gehör för ett djuretiskt perspektiv. Nämnderna behöver få rimliga förutsättningar att garantera att djurförsöken följer djurskyddslagstiftningen, sade Djurens rätts verksamhetschef Benny Andersson i ett pressmeddelande i februari.