Det finns cirka 2,2 miljoner personer i åldrarna 0–18 år i Sverige, enligt Statistiska Centralbyråns statistik. Det innebär att mer än 20 procent av Sveriges befolkning är digitala infödingar – personer som inte har några som helst egenupplevda minnen av ett liv före internet.

– Den sociala generationen tycker inte att internet är viktigt. Faktum är att barn och ungdomar som fötts in i informationssamhället knappt vet vad det är. Det finns ju bara där, säger Johannes Gustavsson, sociala medier-expert och upphovsman till den nya boken ”Uppfödd på nätet – Lär känna den sociala generationen”.

”Den sociala generationen” utgörs av de personer, födda från år 2000 och framåt, som har växt upp med en smartphone i handen. Någon skulle kanske starkt ifrågasätta hur man kan kalla dem för sociala när allt de gör är att titta ner i mobilen, men Johannes Gustavsson utvecklar resonemanget:

– De är kanske inte särskilt sociala i ordets traditionella bemärkelse. Men jag skulle ändå vilja kalla en generation som är uppkopplad och tillgänglig under dygnets alla timmar, året runt, för social. Oavsett om det är i tal eller skrift, fysiskt eller digitalt, så är det ett socialt utbyte som sker.

Den "riktiga" världen

Millennials eller generationen Z är andra benämningar på personer födda i slutet av 1990-talet och fram till runt 2010. Boken har Johannes Gustavsson skrivit för att föräldrar, lärare, arbetsgivare eller bara allmänt förvirrade vuxna i någon mån ska förstå dem lite bättre – hur de lever sina liv, vad de värderar och hur och varför de skiljer sig från tidigare generationer.

Artisten och samhällsdebattören Alexander Bard har sagt att ”För en fyrtioåring i dag är den fysiska världen den riktiga världen, den digitala världen är mest en irritation som ligger och vibrerar i fickan. För en tjugoåring är det precis tvärtom, den digitala världen är den riktiga världen”.

Nanna Gillberg, som är forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och aktuell med boken ”Påsatt och avskärmad – I en uppkopplad värld”, är inne på samma linje.

– Personer som har vuxit upp i ett analogt samhälle gör skillnad mellan relationer i den fysiska och den digitala verkligheten. Det gör inte unga. De ser i stället allt som en sammanhängande helhet och lever bokstavligt talat sina liv på nätet. Det är deras verklighet.

Ställ frågor

Som förälder kan det vara lätt att känna sig hjälplös inför det faktum att ens barn lever ett liv som man inte har någon insyn i, och baksidan är att möjligheten att gömma sig bakom en skärm har gjort att folk plötsligt vågar säga saker som de aldrig skulle säga öga mot öga. Nätmobbning har blivit ett reellt problem.

– Om det inträffade en incident på skolgården eller på fotbollsträningen tidigare var det något som ganska snabbt kom fram till föräldrarna. Det är betydligt svårare när något har hänt på nätet. Svårare för föräldrarna att upptäcka och svårare för barnen att förklara. Så varför inte börja med en ny fråga vid matbordet: ”Hur var det på nätet i dag?” i stället för ”Hur var det i skolan i dag?”, säger Johannes Gustavsson.

Enligt honom är kunskap och ett genuint intresse alltid bästa angripssättet.

– Att kidsen kollar på streamade dataspelsmatcher av ”Fortnite” eller ”World of Warcraft” är faktiskt inte konstigare än att vuxna sitter en hel dag framför tv:n och kollar på Vasaloppet. Prata med dem om vad de faktiskt får ut av sin tid på nätet i stället för att bara kommentera mängden timmar de spenderar där.

Dagens rockstjärnor

Ett annat råd är att skaffa ett Instagramkonto och börja följa de influerare som barnen följer för att få koll på vad det pratas om. Influerare är vår tids rockstjärnor. De delar ofta frikostigt med sig av sitt privatliv i realtid och många unga upplever att de har en nära relation med personer de aldrig har träffat.

Nanna Gillberg menar att kravlöshet och omedelbar behovstillfredsstallelse är viktiga förklaringar till skärmarnas dragningskraft.

– I den fysiska världen måste du vara på topp i alla avseenden. Du ska vara rolig, fysiskt iordninggjord och kunna improvisera i stunden utifrån det som händer i umgänget. Då kan snabba kickar och kravlös digital bekräftelse i form av likes eller sms vara oöverträffade.

Hon ser också vissa risker med ungas sätt att bygga relationer till varandra.

– En risk är att vi blir sämre på att läsa av varandra och tolka andras beteenden, sinnesstämningar och känslolägen. Om vi blir sämre på det riskerar vi också att i förlängningen bli mindre empatiska.