Black Friday, köphetsens heliga dag, har i dag fått konkurrens på flera håll, av bland annat aktioner mot överkonsumtionen av Extinction rebellion, Naturskyddsföreningens kampanj ”Black Friday – Jag köper det inte” och manifestationer med Global strike for future inför klimattoppmötet i Madrid i början december.

Fast fashion – slit och släng-modet – är helt fokuserat på den senaste vågen. Hela havet bakom vågen ignoreras. Slow fashion handlar mycket om att simma ut och dyka ner i det havet av kreativa möjligheter.

Jag var nyligen på en föreläsning med Johanna Nilsson, opinionsbildare inom hållbart mode, som skrivit boken Slow fashion tillsammans med Jennie Johansson. Slow fashion är modeplagg som är vackra genom hela livscykeln, från produktion till sista återvinningen. Det är när kvalitet går framför kvantitet, när vi prioriterar färre och finare plagg med hållbar produktion och minimal negativ miljöpåverkan. Det är en inställning till mode där eftertanke och medvetenhet står i fokus. Det är att shoppa annorlunda och hitta nya sätt att uppdatera sin garderob: hyra, byta, låna och köpa second hand. Endast fantasin sätter gränserna. Det är att förlänga livslängden, att ta hand om sina kläder så att de håller längre, att tvätta mer sällan samt laga hål och putsa skor.

Välj tidlöst! Hylla den personliga stilen! Ju mer bekväm du är i dina kläder och din stil – desto hållbarare är det. Faktum är att det mest hållbara plagget är generellt sett det du gillar bäst, det vill säga det du använder mest, även om det kanske är något mer komplext än så.

Bomull kräver mycket mark och vatten och det finns inte mer kapacitet på jordklotet att odla det. Trenden i materialforskningen är att göra syntet på växtbaserade råvaror, som inte används i livsmedelsförsörjningen. Vissa problem, som mikroplaster och att de inte bryts ner i naturen består, även om det är biobaserad syntet. Traditionella material som linne har många fördelar.

Material som gör comeback nu är jute och hampa men där är bekymret att det inte finns maskiner och kapacitet att bearbeta dessa till vettiga textilmaterial på kort sikt.

Det som kommer är alternativa cellulosabaserade material, och att bättre ta hand om råmaterial – från bomullsdelar som inte används i dag, till humle. Av humle används i dag bara kottarna till ölproduktion och hela fiberdelen slängs. Nässlor som materialkälla har glömts bort under lång tid.

Vi köper 14 kilo textil per år och person i Sverige. Ungefär 7,5 kg slängs. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas. Svenskarna skänker gärna till second hand men 62 procent av oss köper inte begagnade kläder, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Enligt Återbruksbarometern 2019, en rapport från Björkåfrihet, har en enda nytillverkad jacka större klimatpåverkan än 393 second hand-jackor.

Modesystemet går snabbare och snabbare för varje år. Enligt en global undersökning från Greenpeace använder vi det vi köper hälften så länge som för 15 år sedan. Världens klädproduktion har dubblerats mellan 2000 och 2015, enligt FN.

Det kommer nyheter i butik varje vecka. Jakten på nästa trend skapar ohållbara konsumtionsmönster, fast det finns egentligen inte något som säger att trend måste vara synonymt med konsumtion av nyproducerade produkter. Företrädare för modemärken hävdar att konsumenterna kräver hastighet. Hur snabbt kan det gå? Om det i ett framtidsscenario är en AI som ritar kläderna och en robot som syr dem, och kunden kan få dem samma dag, då undrar en hur attraktivt och intressant det blir. Modenyheterna tappar kanske där någonstans all magi.

Fast fashion, slit och släng-modet, är i dag den dominerande affärsmodellen, som leder till ett “race to the bottom” och en ond cirkel vad gäller pris och kvalitet, vilket lägger grunden för ibland förfärliga arbetsvillkor och miserabel miljöhänsyn. Någon måste alltid betala det verkliga priset för plagget en köper.

En annan aspekt att ta i beaktande är producentansvar, att material ska kunna återvinnas.

Det är uppenbart att vår fetisch för materiella ting förstör planeten. Det tycks ändå inte ge oss den lycka vi förväntar. Vi behöver ändra våra värderingar, så att det som är nytt och ohållbart anses motbjudande, pinsamt och att gamla saker, å andra sidan, värderas högre ju äldre de är. Hållbarhet kan se ut på många sätt, kan vara bra att komma ihåg.

Vi har sedan ungefär 50 år tillbaka inte förkortat vår arbetstid, utan vi har tagit ut hela den här produktivitetsökningen som skett i samhället i form av ökad konsumtion och då nästan bara som privat konsumtion. Hade vi valt att ta ut hälften i kortare arbetstid och bara använt andra halvan i ökad konsumtion skulle vår klimatbelastning varit betydligt lägre än den är.

Så ta långledigt i jul och få ett samvete vitt som snö!