Samtidigt varnar verket för att underfinansiering kan leda till ökade kostnader och längre handläggningstider i framtiden.

Migrationsverket skriver ner sin prognos något för antalet personer som väntas söka asyl i Sverige de kommande åren. Det beräknade antalet sökande i år förändras inte och ligger kvar på 21 000. I den nya prognosen räknar Migrationsverket med att antalet asylsökande kommer att vara 21 000 per år fram till 2022.

– Väntetiderna har varit historiskt höga de senaste åren men nu sjunker de snabbt, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket.

Den genomsnittliga handläggningstiden beräknas vara cirka sju månader under 2019 och cirka fem månader under 2020.

Underfinansierad verksamhet

Mikael Ribbenvik höjer dock ett varningens finger för att finansieringen av verksamheten behöver säkerställas för att fortsatt kunna minska både handläggningstider och kostnader.

– Vi har minskat antalet anställda och kostnaden kraftigt senaste åren. Trots det har vi ändå väldigt god trend, handläggningstiderna minskar och antalet människor som väntar minskar. Men eftersom att vi ska försätta ner kraftigt så kommer den trenden att vända om vi inte kan utjämna anslagen mellan åren.

Ribbenvik vill att regeringen ger myndigheten möjlighet att flytta pengar från anslagen 2022 till 2021 för att får en jämnare nedgång.

– Annars behöver vi gå ner för mycket i resurser för sedan att behöva öka om två år.

Förvar

Samtidigt finns det, enligt Ribbenvik, också andra problem med finansieringen av verksamheten.

– Den stora frågan är förvarsplatser. Där har vi fått extra pengar i år för att skapa fler platser, men inte nästa år. Den verksamheten är kraftigt underfinansierad. Vill man ha fler platser måste de finansieras. Så enkelt är det, säger Ribbenvik.

Om de aviserade anslagsnivåerna för 2020 kvarstår innebär det, enligt Migrationsverket, att förvaret blir underfinansierat med flera hundra miljoner kronor.

Finns det inte förvarsplatser försvåras arbetet med återvändande. Speciellt för polisen, säger han

Domstolarna

Ribbenvik anser också att Migrationsverkets kostnader kommer öka kraftigt om den planerade minskningen i domstolarnas anslag kvarstår.

– Det innebära att domstolarna kommer avgöra färre ärenden och det betyder att folk i mottagarsystemet kommer dröja sig kvar längre och det kostar mycket pengar för Migrationsverket, säger han.

Enligt Migrationsverket kommer antalet inskrivna i mottagningssystemet i slutet av 2022 att vara cirka 38 000 med den nuvarande finansieringen. Men om domstolarna får ökade anslag skulle siffran vara 26 000.

Från årsskiftet tar Migrationsverket över migrationsverksamheten vid ambassaderna från Utrikesdepartementet. Men enligt Ribbenvik räcker inte de beräknade pengarna till.

– Det kan få allvarliga konsekvenser och handläggningstiderna på ambassaderna kan bli längre, säger han.

Det är främst handläggningstiden på anknytningsärenden som kommer öka, men även studerande kan få vänta längre på beslut.