– Nya skatter är sällan populära så därför är vi förvånade över den relativt höga andelen som ändå tycker att kilometerskatt är ett bra sätt att beskatta trafiken. Den norska och danska modellen med en registreringsskatt som betalas när man köper ny bil har betydligt mindre stöd i vår undersökning, säger Cecilia Hult, biträdande projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Den svenska personbilstrafiken beskattas i dag främst genom drivmedelsskatter, fordonsskatt och trängselskatt, men med ny teknik och allt fler elbilar tittar många länder nu på alternativa sätt att beskatta vägtrafiken.
I ett pågående forskningsprojekt studerar IVL hur en svensk kilometerskatt för personbilar skulle kunna se ut. Nu har IVL genom Kantar Sifo frågat drygt 1500 svenskar hur de ser på en kilometerskatt för personbilar.

Nästan fyra av tio (38 procent) tycker att kilometerskatt är ett bra sätt att beskatta trafiken i framtiden. 14 procent av de svarande anser att en kilometerskatt är bättre än dagens alternativ, medan 24 procent menar att en kombination av kilometerskatt och skatt på drivmedel är att föredra.
En förklaring till resultaten tror Cecilia Hult kan vara att kilometerskatten upplevs som mer rättvis än drivmedelsskatter som är lika höga i hela landet. I undersökningen ställdes frågan om kilometerskatten borde vara lika hög överallt eller olika stor beroende på var i landet bilen körs. Två tredjedelar svarade då att skatten borde vara lägre på landsbygden.

– I dag kommer betydande intäkter från drivmedelsskatter och där kommer det att bli ett bortfall på sikt när elbilar tar över. Samtidigt kommer många samhällskostnader finnas kvar i elbilssamhället. Vägar behöver fortfarande underhållas, bildäck genererar slitagepartiklar och buller, och sjukvårdskostnader för trafikolyckor uppstår oavsett om bilen drivs av el eller bensin. Det är hög tid att börja fundera på den framtida finansieringen redan nu, säger Cecilia Hult.
Forskningsprojektets resultat och slutsatser kommer presenteras i sin helhet i slutet av 2019.