Under snart ett års tid har 16-åriga Alde Fermskog strejkat utanför kommunhuset i Växjö.

– Jag kan inte rösta ännu, med jag kan vara aktivist och skolstrejka. Det är en kraftfull sak att göra. Många blir lite chockade över att man offrar sin utbildning för att politikerna inte gör sitt jobb.

En vanlig fredag deltar upp till 20 personer, medan de globala strejkerna, som i morgon 29 november brukar locka upp till 300 personer.

– På ett sätt kanske det är mer energigivande att gå i det stora folkhavet i en storstad, men samtidigt är det verkligen givande att vara i Växjö, eftersom man får kontakt med kommunpolitiker och ett nätverk även på lokal nivå. Och vi visar att vi finns överallt, inte bara i Stockholm, säger Alde Fermskog.

Frånvaroapp mailar klimatminister

Växjöbornas klimataktioner får dock eko även i huvudstaden, genom att skolstrejkarna registrerar sin frånvaro i en särskild app. Appen har varit i bruk sedan september i år, och förutom att den meddelar respektive skolas rektor om strejken skickar den ett mail till Sveriges utbildningsminister Anna Ekström (S) samt klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP).

– Vi är som den lilla irriterande personen som hela tiden står och knackar på dörren. Vår konstanta närvaro gör sig tydlig. I längden gör att politiker vet att de kommer att hållas ansvariga för sina handlingar om de inte styr utvecklingen i en hållbar riktning.

Attityderna till strejken har ändrats under året hon varit aktiv, upplever Alde Fermskog. I början var diskussionen om eleverna skulle gå till skolan eller inte.

– I dag är vi en rörelse, det tar sig uttryck i massa priser. Men vi vill inte ha priser, för nånting som inte har uppnåtts, utan att politikerna ska agera. Jag tror att aktivism är väldigt starkt, och att politikerna börjar inse att det är ute med fina ord. Vi har lyssnat på dem i årtionden. Nu vill vi ha aktion.

"Skillnad mellan katastrof och enorm katastrof"

Nyligen har flera klimatrapporter publicerats, med det tydliga budskapet att utvecklingen går åt fel håll. Till exempel visade FN:s miljöprogram UNEP:s rapport Emissions gap att glappet mellan de verkliga utsläppen och de utsläpp som krävs för att begränsa klimatförändringen ökar. Om utsläppen inte minskar med 7,6 procent varje år under de tio kommande åren kommer världen att missa Parisavtalets mål om max 1,5-graders global uppvärmning.

Hur orkar du vara uthållig i målet om max 1,5 graders uppvärmning?

– Jag tänker att det dels finns skillnad mellan katastrof och enorm katastrof. Redan idag dör folk på grund av klimatförändringar på södra halvklotet. Det tystas ner för att det ännu inte sker hos oss. De hårdast drabbade kommer inte till tals. För mig är det inte ett alternativ att strunta i det. Vi står inför stort problem men vi gör det tillsammans – det ger meningsfullhet.

Vilket pris betalar du personligen för att missa skolan?

– Det kan bidra till stress, eftersom det är lite som att försöka leva i två världar samtidigt, med prioriteringar som strider mot varandra. I den ena världen har jag alla drömmarna, där jag pluggar för min framtid. I den andra världen vet jag om att den pågående klimatkrisen måste sättas framför allt. Inget av det jag drömmer om kommer att existera om vi inte vänder utvecklingen. I en samhällskollaps är en jättefin utbildning inte värd någonting.