Flera länder i Europa har redan förbjudit oregistrerade kontantkort, bland andra Norge, Tyskland, Belgien, Spanien, Italien, Frankrike och Grekland. I Sverige har det hittills inte funnits någon reglering, i flera städer står det till och med personer från olika telefonbolag och delar ut kort gratis.

– Det skulle försvåra för brottslig verksamhet och det skulle förenkla för polis och säkerhetspolis att lösa allvarlig brottslighet och förhindra terrorism, sa Socialdemokraternas gruppledare Anders Ygeman till SVT Nyheter när S aviserade förslaget våren 2018.

Vid flera tillfällen har oregistrerade kort använts vid skjutningar och terrordåd och med en registrering ska det förhoppningsvis bli lättare att hitta skyldiga.

– När polisen och Säpo säger att detta eskalerat till ett problem, då kanske vi vanliga människor får stryka lite på vår bekvämlighet, säger Mikael Damberg till Aftonbladet.

Inget nytt förslag

Det är i sig ingen nyhet, Socialdemokraterna aviserade redan under valet att de ville förbjuda oregistrerade kontantkort helt och idén dök upp i årets regeringsförklaring i januari.

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Många debattörer har varit mycket kritiska. Tydligast var internetföretaget Bahnhofs VD Jon Karlung som skickade ut ett pressmeddelande bara dagar efter regeringsförklaringen där han kritiserar regeringens förslag på it-området.

”Regeringen verkar vilja etablera ett regelrätt övervakningssamhälle som både gör avsteg ifrån GDPR och EU-rätten, vilket i förlängningen innebär avsteg ifrån våra grundläggande mänskliga rättigheter. Lagförslagen inskränker den personliga integriteten och kommer göra det svårt för enskilde att skydda sina integritetsintressen.”

Tonläget var stundtals hårt och Morgan Johansson antydde på Twitter att Bahnhof inte medverkade till att klara upp grova brott, bland annat barnpornografibrott, vilket Karlung påstod var rena lögner.

Uppmärksammade skjutningar

Kontantkorten har aktualiserats under den senaste tiden. Regeringen hänvisar till flera uppmärksammade skjutningar och rån i Sverige och våra grannländer och till det terrorhot man menar finns. Samtidigt höjer många ett varnande finger. Ingreppen i den personliga friheten är mycket större än nyttan menar man.

Efter terrordåden i Paris 2015 gjorde den amerikanska tevestationen CNN en genomgång av utredningsmaterialet och såg att terroristerna i hög grad använde krypterade mobilappar för att kommunicera. Även om polisen kunde hitta och identifiera deras telefoner kunde de inte ta del av kommunikationen. För att göra det måste de i praktiken hacka telefoner och datorer och installera virusliknande program som registrerar knapptryckningar och ljud och bild från kamera och mikrofon.

I Paris och Bryssel var IS-terroristerna mycket försiktiga. De kände inte till varandras namn och kommunicerade i kod kring planerna. De enskilda terroristerna kände inte heller till hela planen, de fick information i små portioner när behövde den. Ofta är dessutom gärningsmännen okända för polisen.

Inget hot mot de värsta förbrytarna

De större ligorna och välorganiserade terroristgrupper lär inte gå att komma åt med hjälp av en registrering av kontantkort, menar många bedömare.

– Verkliga ”bad guys” har man svårt att komma åt med de här metoderna. Man sätter upp ett spindelnät och det som fastnar är småkrypen, de stora går bara tvärs igenom, säger kriminologen Janne Flyghed till Ny teknik.

Uppgifter om oss medborgare finns lagrade inte bara hos staten, utan hos företag och organisationer på ett sätt som var omöjligt tidigare. Uppgifter som å ena sidan går att sammanställa för att klara upp svåra brott, men som å andra sidan också går att använda för att spionera på oss oavsett om vi begått ett brott eller inte.

2016 avlämnade Göran Gräslund Integritetskommitténs rapport ”Hur står det till med den personliga integriteten?” och svaret som rapporten ger sammanfattas kärnfullt av Gräslund som tidigare var generaldirektör för Datainspektionen.

– Det blir sämre och sämre.